Spikön och Mossberget
Spikön och Mossberget är en rad smala öar som ligger mitt i Trollhättekanal som binds samman av broar. Spikön och Mossberget är ett väldigt populärt promenad- och motionsstråk där vattnet alltid är nära, men också en plats för lek, avkoppling, fika och att bara njuta på. På Spikön och Mossberget finns något för de flesta!
Explore in Trollhättan
Ladda ner Explore in Trollhättan-appen och få ut det mesta av ditt besök! Med appen får du tips om evenemang, kartor och spännande quiz för både stora och små. Upptäck Spiköns ljusinstallationer och Trollhättans guldkorn på ett helt nytt sätt. Din guide till en magisk vinterupplevelse finns bara ett klick bort!
Trädsafari
Här kan du läsa mer om de speciella träd du hittar på Spikön.
Koreagranen tillhör släktet ädelgranar (Abies), till skillnad från vår inhemska gran som vi i Sverige brukar ha som julgran (som tillhör gransläktet Picea). Koreagranen blir 5–7 meter hög och 2–3 meter bred efter ca 25 år. Den växer alltså ganska långsamt.
Koreagranen härstammar som det hörs på namnet från Sydkorea. Barren är silvervita på undersidan och sitter hela vägen runt på skotten. Undersidan syns tydligt då barren sitter borstlikt och detta medför att hela trädet får ett silverblått uttryck. Koreagranen får i tidig ålder dekorativt blålila kottar, vilket förhöjer prydnadsvärdet.
Barrväxter har ett prydnadsvärde även vintertid eftersom de flesta har kvar barren året runt, vilket kan ge ett upplyft när allt annat ser trist och tråkigt ut. Det kanske är dags att barrväxterna får en nystart från 60- och 70-talets villaträdgårdar?
Vår – Barr med silvervit undersida, vackert habitus.
Sommar – Blålila kottar.
Höst – Barr med silvervit undersida, vackert habitus.
Vinter – Barr med silvervit undersida, vackert habitus.

Sommarbild.

Vinterbild.
Härstammar från västra och centrala Kina. Kopparlönnen blir vanligen flerstammig men kan förekomma som enstammig också. Blir 4–5 meter hög och 4–6 meter bred. Bladen ser inte riktigt ut som man brukar tänka sig ett lönnlöv, utan sitter sammansatta av tre småblad. De är rosaröda i bladutspringet och övergår sen till grönt. Höstfärgen är orangeröd. Blommar med limegröna blommor i maj följt av de typiska ”lönnäsorna” i grönt och som övergår till brunt.
Stammen är det som har gett kopparlönnen sitt svenska namn då den är glänsande kopparfärgad.
Vår – Bladutspring, stammarna.
Sommar – Bladverk, stammarna.
Höst – Höstfärger i orangerött, stammarna.
Vinter – Stammarna.

Sommarbild.

Sommarbild.
Härstammar från östra Nordamerika där den kan växa i stora skogsbestånd. Blir runt 15–20 meter hög och 8–10 meter bred. Tulpanträdet får gula blommor med orange täckning och utseendet påminner om tulpanen, därav det svenska namnet. Även bladen kan liknas som en siluett av en tulpan som breder ut kronbladen. Blommorna har i början grönvita foderblad och de sitter ofta högt upp i trädet, vilket kan göra det svårt att se blommorna. Det tar ofta 10–15 år innan ett tulpanträd börjar få blommor.
Vår – Nyutvecklade blad är vackert glänsande och ljusgröna.
Sommar – Spännande bladform, vackra blommor om än svåra att se ibland.
Höst – Höstfärger i gult-gulbrunt.
Vinter – Inget nämnvärt.

Sommarbild.

Sommarbild.
Den japanska gyllenlönnen härstammar från Japan och blir ett mindre buskträd på 2–3 meter (6 meter i gynnsamma lägen och hög ålder) och 1,5–2,5 meter bred. Bladen är under säsong lysande limegult vilket framhävs tydligare ihop med exempelvis barrväxter som kan ge en mörkare fond. Bör inte stå i full sol eftersom ljusbladiga växter inte har lika mycket klorofyll och därmed inte klarar sol lika bra.
Vår – Ceriseröda blommor i maj, limefärgat bladutspring.
Sommar – Limegula blad.
Höst – Höstfärger i gult med orange/röda inslag.
Vinter – Inget nämnvärt.

Sommarbild.
Härstammar som det hörs på namnet från Japan, men förekommer även i sydligaste Korea. Blir 8–12 meter högt och 6–8 meter bred. Blommar på bar kvist i april-maj i vitt. Får höstfärg i brungult till smörgult och även dekorativa frukter i form av en kolv som blir rosaröd. Denna kolv kan spricka upp och visa de orange frukterna inuti, vilket ger ett prydnadsvärde även på hösten.
Vår – Blomning.
Sommar – Friskt, grönt bladverk.
Höst – Dekorativa frukter.
Vinter – Inget nämnvärt, men knoppar för kommande års blomning ger ett visst prydnadsvärde.

Vårbild.
Naturligt förekommande i Kaukasus, Armenien och norra Iran. Kaukasisk vingnöt blir 15–20 meter hög och 12–15 meter bred, och ofta flerstammig. Skjuter en stor del rotskott, vilket gör att den i längden kan bilda ett mindre bestånd.
Hanhängena är korta, tjocka och gulgröna, och sitter på äldre skott. Honhängena sitter i spetsen på skotten och är långa, slanka och gröngula/limegröna. Ihop med bladen inger trädet ett exotiskt uttryck. Eftersom släktet inte är giftigt och den kaukasiska vingnöten blir flerstammigt, passar det bra på till exempel lekplatser där den kan ge ett lekvärde.
Vår – Intressanta knoppar som påminner om sälfenor.
Sommar – Honhängena med de vingade nötterna, bladen/habitus.
Höst – Höstfärger i anonymt gröngult.
Vinter – Inget nämnvärt.

Vårbild.