Så fördelas skolplatserna
Om antalet sökande till en skola inte är fler än antalet tillgängliga platser kan eleverna placeras enligt sina önskemål. I det fall fler elever önskar en skola än det finns platser behöver kommunen göra ett urval. För att på ett likvärdigt sätt kunna erbjuda alla elever en skola nära eller i relativ närhet till hemmet används särskilda regler för skolplacering.
Så görs urvalet
Urvalet görs i följande ordning:
Relativ närhet
Relativ närhet används för att jämföra elevers avstånd till den skola de önskar.
Syskonförtur
Om två eller flera elever får samma relativa närhetsvärde används syskonförtur.
Lottning
Om elever fortfarande inte kan skiljas åt används lottning.
Relativ närhet används för att jämföra elevers avstånd till den skola de önskar. Det handlar inte bara om vem som bor närmast den önskade skolan. I stället jämförs avståndet till den önskade skolan med avståndet till en annan närliggande skola, som fungerar som referensskola.
För elever i:
- förskoleklass–årskurs 3 jämförs skolor inom 2 kilometer från elevens folkbokföringsadress
- årskurs 4–9 jämförs skolor inom 3 kilometer från elevens folkbokföringsadress
Om det inte finns någon skola inom det aktuella avståndet används den skola som ligger närmast folkbokföringsadressen som referensskola.
Så räknas relativ närhet ut
Uträkningsmodell: avstånd till referensskolan – avstånd till den önskade skolan = relativt närhetsvärde.
Den elev som får det högre relativa närhetsvärdet har företräde.
Exempel på relativ närhet
- Anna har 700 meter till den önskade skolan och 1 600 meter till sin referensskola. Hennes relativa närhetsvärde blir därför 900 meter (1600 meter - 700 meter = 900 meter).
- Pelle har 700 meter till den önskade skolan och 950 meter till sin referensskola. Hans relativa närhetsvärde blir 250 meter (950 meter - 700 meter =250 meter).
Anna får då företräde, trots att båda har lika långt till den önskade skolan.
Om två eller flera elever får samma relativa närhetsvärde används syskonförtur.
Syskonförtur gäller om barnet har ett syskon som fortfarande går på den önskade skolan när barnet ska börja där. Vårdnadshavaren behöver ange syskonet i ansökan.
Syskonförturen får inte innebära att en annan elev förlorar sin rätt till en skola nära hemmet.
Syskonförtur kan inte användas om familjen är folkbokförd i en annan kommun.
Om elever fortfarande inte kan skiljas åt efter relativ närhet och syskonförtur används lottning som sista urvalsgrund.
Om barnet inte får plats på någon av de skolor ni önskat
Om barnet inte kan få plats på någon av de önskade skolorna får barnet en skolplacering enligt närhetsprincipen. Det innebär att barnet placeras på en skola nära hemmet. Det behöver inte vara den skola som ligger allra närmast folkbokföringsadressen.
Om ni inte lämnar något önskemål
Om ni inte önskar någon skola får barnet en skolplacering enligt närhetsprincipen.
Elever som bor i en annan kommun
Om ett barn som är folkbokfört i en annan kommun söker plats i Trollhättan kan plats erbjudas i mån av plats, om det inte finns särskilda skäl. Om fler elever från andra kommuner söker än det finns platser används lottning. Om det finns särskilda skäl har eleven samma rätt till placering som elever folkbokförda i Trollhättan.
Skolskjutsskola
I vissa geografiska områden ligger alla skolor längre bort än 2 respektive 3 kilometer. Då kan kommunen ha utsett en särskild skolskjutsskola. Om skolskjutsskolan inte är den närmaste skolan används den som referensskola vid beräkningen av relativ närhet.
Frågor om att önska skola och skolplacering?
Det kan dyka upp många frågor inför och efter val av skola. Till exempel om ni är två vårdnadshavare, hur platserna fördelas, skolskjuts, skolbyte, fristående skola eller vad som gäller om ni flyttar till eller från Trollhättan. Vi har samlat svar på vanliga frågor och information om olika situationer på en egen sida.
