Småpengar i glasburkar

Ekonomi och budget

Trollhättans Stads budget är den plan över hur mycket pengar som kommer in och vad pengarna ska användas till.

Person
StadsdirektörUlrika Strandroth Frid
Enhet Trollhättans Stad Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan 0520-49 50 00 Kontakta oss

Var kommer pengarna ifrån?

Kommunalskatt

Trollhättans stad har intäkter på ca 3,3 miljarder per år. Kommunens intäkter består till största delen av de skatter invånarna betalar. Skatteintäkterna baseras på en skattesats som fastställs av kommunfullmäktige varje år.

Den största inkomstkällan är kommunalskatten som står för 63 % av intäkterna eller cirka 2 miljarder. I de gemensamma inkomsterna ingår även den kommunala fastighetsavgiften 87 mkr eller 2,6 % av intäkterna.

Kommunal skatt (skattesats) år 2019:

  • Kommunalskatt: 21,56 %
  • Landstingskommunalskatt: 11,48 %
  • Total kommunal skatt: 33,04 %

Uppgifter hämtade från Regionfakta.com

Räkna ut hur just din kommunalskatt fördelas i Trollhättan

Alla skatteskyldiga betalar också begravningsavgift och medlemmar i Svenska Kyrkan även kyrkoavgift. Den varierar beroende på vart i kommunen du bor.

Jämför skatten i Trollhättan med andra kommuners skatt på Riksskatteverkets hemsida:

Skattesatser kommunvis i Sverige

Generella statsbidrag och utjämning

14,5 % eller 0,5 miljarder, är kostnadsutjämning och inkomstutjämningsbidrag. Den inomkommunala utjämningen fås eller betalas för att utjämna olikheter mellan kommuner. Utjämningen avser att ge alla kommuner samma förutsättningar för att bedriva sin verksamhet.

Specialdestinerade bidrag

9 %, eller 0,3 miljarder, är specialdestinerade bidrag. Till exempel bidrag för maxtaxa inom barnomsorgen.

Verksamhetsintäkter

11 % av stadens intäkter, ca 0,4 miljarder, är avgifter och taxor för olika tjänster. Exempel barnomsorg, äldreomsorg och renhållning.

Stadens ekonomi

Syftet med kommunalverksamhet skiljer sig från syftet med privat företagande. När det gäller privat verksamhet är vinsten målet medan kommunernas syfte är att bedriva verksamhet.

Enligt kommunallagen ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det finns ett lagstadgat balanskrav som innebär att kostnaderna inte får vara större än intäkterna.

En grundprincip är att en generation inte ska förbruka vad en tidigare generation skapat och kostnaderna får inte övervältras på kommande generationer utan varje generation skall bära sina kostnader.

Motiv till överskott

  • Överskottet skall användas för att finansiera del av investeringar. Nya investeringar är normalt dyrare beroende på inflation och på att teknik och krav avancerat. Överskottet måste till för att täcka fördyringen. T ex om kommunen behöver ersätta en gammal skola som byggdes för 50 år sedan, kostar det mycket mer nu än för 50 år sen. För att kommunen ska ha råd att bygga den nya skolan krävs att man under de 50 åren täckt in den fördyringen med vinster.
  • Kommunernas pensionsredovisning är lite besynnerlig. Pensionsrätt som är intjänad för 1998 har inte kostnadsförts. När dessa pensioner ska börja betalas ut till de stora 40-talistkullarna kommer denna kostnad att öka. Under en lång tid kommer kommunen att ha betydande kostnad för detta. För att inte skjuta över kostnader på framtida skattebetalare behöver kommunen bygga upp en reserv för detta. Pensionsintjänandet fr o m 1998 belastar däremot resultatet varje år.
  • Reserv för oförutsedda kostnader. T ex högre löneökning än beräknat i avtalsrörelsen innebär stora kostnader för en kommun, lägre skatteintäkter i en lågkonjunktur.

Kommunens (Stadens) ekonomiska mål under mandatperioden

  • Staden skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans
  • Den kommunala utdebiteringen (skatten) ska vara oförändrad
  • Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag
  • Skattekvot: Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag skall öka
  • Soliditeten (Det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna) skall öka
  • Kommunens låneskuld skall uppgå till högst 150 mkr
  • Resultatet ska i genomsnitt vara minst 25 mkr per år (1 %) under mandatperioden

Mål- och resursplan, MRP

Trollhättans Stads budget heter Mål och resursplan (MRP). I den anger kommunfullmäktige inriktningen för våra verksamheter. Här ser du vad vi planerar att göra, och vad det får kosta – En vägvisare till Trollhättans framtid.

Sedlar av olika valörer

Skattekollen

Vart går mina skattepengar? Här kan du enkelt ta reda på hur kommunalskatten fördelas i Trollhättan.

Relaterad information

Mål- och resursplanen (MRP) sätter riktningen på budgeten, och det är i Årsredovisningen som du sedan kan läsa om hur resultatet blev. I årsredovisningen hittar du också revisionsberättelsen. I Revisionsberättelsen kan du se om det vi gjort var rätt och ändamålsenligt. 

Strategi för Trollhättans Stads finansiella verksamhet.pdf

Finansiell profil 2014 - 2016 Trollhättan.pdf

Finansrapport mars 2019

Senast granskad 2019-04-09 av Katarina Loodh