Asfalterad cykelväg med flera cyklister på

Cykelplan 2022

Trollhättans Stad satsar på utbyggnad av cykelvägnätet och på att underhålla de cykelvägar vi redan har. Vår förhoppning är att alla ska trivas bättre och att en större andel cyklister och en minskad andel biltrafik ska leda oss in i ett mer hållbart samhälle. I vår cykelplan kan du läsa mer om hur och vad vi gör för att Trollhättan ska vara en riktigt bra cykelstad. Cykelplanen antogs av kommunfullmäktige i januari 2023.

Kontaktcenter - en väg in

Öppettider

Måndag–fredag: 8:00–16:30

Vad kan kontaktcenter hjälpa mig med?

Besök oss

Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan

Trollhättan har ambitionen att växa från dagens ca 59 000 invånare till 70 000 invånare år 2030. Detta medför fler transporter och översiktsplanen beskriver att trafikstrukturen ska möjliggöra att större delen av den förväntade trafikökningen ska ske genom hållbara trafikslag som gång-, cykel- och kollektivtrafik. För att kunna utveckla cykeltrafiken är det nödvändigt att ta fram en ny cykelplan då nuvarande cykelplan är från 2013 och många åtgärder har genomförts och nya investeringsförslag behöver tas fram. Det är då också aktuellt att uppdatera andra delar i aktivitetslistan.

Cykelplanen har tagits fram av Gatu-parkkontoret på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Hösten 2022 har den varit på intern och extern remiss. Samhällsbyggnadsnämnden har därefter fattat beslut om att godkänna planen.

Cykelplanen ska utgöra ett underlag för planering, byggande och drift, med syfte att skapa goda förutsättningar för cykeltrafiken och i förlängningen öka andelen transporter med cykel. Cykelplanen ska vara vägledande för att skapa ett säkert, tryggt och attraktivt cykelvägnät. Fokus för planen ligger på nyttotransporter såsom pendling till arbete, skola och förskola. En förbättrad infrastruktur för cykel gynnar också Trollhättans fritids- och cykelturister.

Cykelplanen redovisar endast åtgärder för att förbättra cykelinfrastrukturen. Detta medför oftast också fördelar för gående.

I varje enskilt projekt behöver också hänsyn tas i en rad andra frågor och utifrån en sammantagen bedömning göra nödvändiga avvägningar. Det handlar bland annat om att väga samman behov för alla trafikslag, teknisk och ekonomisk genomförbarhet, tillgodose barn och ungas behov utifrån barnkonventionen, trafiksäkerhet, grön-blå värden, trygghet, sociala frågor.

I denna plan är inga åtgärder finansierade utan detta sker i samband med budgetarbetet.

Förutom förbättrad infrastruktur behövs även information och kampanjer där föreningar, organisationer och Trollhättans Stad samarbetar, för att öka kunskapen och skapa förutsättningar för ett ökat cyklande. I "Handlingsplan för hållbart resande" ingår flera av dessa aktiviteter och ingår därför inte i cykelplanen.

Stadens arbete tillsammans med skolor, elever och föräldrar för att skapa säkra och trygga skolvägar är en aktivitet i trafiksäkerhetsprogrammet och ingår därför heller inte i cykelplanen.

I cykelplanen från 2013 finns ett prioriteringsförslag för utbyggnad av nya cykelvägar samt en aktivitetslista med övriga åtgärder. Ansvariga förvaltningar var Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunstyrelsens förvaltning, Tekniska förvaltningen och Utbildningsförvaltningen

Utbyggnad av nya cykelvägar 2013-2022

Planerade av investeringar av ny cykelinfrastruktur var en viktig del av Cykelplan2013. Här följer en redovisning över genomförda projekt uppdelat på tre kategorier. Se även bilaga 7.

Utbyggnad av nya cykelvägar 2013-2022 utmed kommunala gator

I cykelplanen från 2013 listades 34 olika investeringsobjekt och varav 21 är genomförda och 3 kommer att genomföras under 2022 och omfattade totalt en beräknad kostnad på ca 40 miljoner(2013). Några objekt är inte längre aktuella så det finns 7 kvar som ännu inte är genomförda. Samhällsbyggnadsförvaltningen har också kontinuerligt under perioden byggt ut ett antal mindre trafiksäkerhetsåtgärder samt åtgärdat passager för ökad säkerhet. Dessa redovisas inte i planen.

Utbyggnad av cykelvägar utmed statligt vägnät

Finansiering av utbyggnation av cykelvägar utmed statligt vägnät där Trafikverket är väghållare sker via regional plan för Västra Götaland. Den regionala planen sträcker sig över 12 år och uppdateras vart fjärde år. I planerna har regionen avsatt medel för cykelåtgärder och kommunerna förutsätts medfinansiera åtgärden med 50%.

I stadens cykelplan listades 9 objekt som beräknades kosta runt 115 miljoner kronor samt ytterligare 3 objekt som inte hade kostnadsberäknats.

Under perioden har det byggt ut ny gång- och cykelväg på del av Vänersborgsvägen i samband med att Trafikverket byggde ut en cirkulationsplats i korsningen Vänersborgsvägen/Lärketorpsvägen och kommunen behövde inte medfinansiera utbyggnaden. Projektet gick genom både Trollhättans och Vänersborgs kommuner och ca 320 meter var inom Trollhättans kommun.

Ny cykelväg på 3 kilometer har byggts utmed Sjuntorpsvägen mellan Sjuntorp och Glöse mosse. Delen mellan Glöse mosse och cirkulationen vid väg 45/Sjuntorpsvägen kvarstår. Denna del är ca 2,5 kilometer.

Med hänsyn till de medel som finns i den regionala planen, en rättvis fördelning mellan de olika kommunerna i Västra Götalandsregionen har Trollhättans Stad fått en relativt rimlig tilldelning av medel för utbyggnad av cykelvägar utmed statliga vägar.

Utbyggnad av cykelinfrastruktur tillsammans med exploateringsprojekt

Planen redovisade också ett antal objekt som planerades att genomföras i samband med exploateringsprojekt eller andra större om-/tillbyggnader. I denna lista fanns ingen prioriteringsordning. I planen fanns 18 objekt till en beräknad kostnad på ca 13 miljoner kronor och av dessa är 9 genomförda och ett är delvis klart.

Enhetsmål och aktiviteter 

Staden har genomfört alla aktiviteterna från cykelplanen från 2013. De planerade uppdateringarna av cykelplanen samt resvaneundersökningar har inte genomförts lika ofta som planen föreskrev men är genomförda under 2022.

Enhetsmål 1: Arbete med cykelfrågor har ett bra planeringsunderlag

Aktivitet Koppling till övergripande mål Ansvarig förvaltning Genomfört

Cykelplanens aktivitetsdel revideras vart 4:e år

 

 

 

1-7

 

 

 

SBF

Genomfört i Cykelplanen 2022

Cykelplanens bakgrunds- och nulägesbeskrivningar ska vid behov revideras vart 4:e år

 

 

1-7

 

 

SBF

 

Genomfört i Cykelplan 2022

Staden ska följa upp arbetet med cykelfrågor årligen

 

6-7

 

SBF/KSF

 

Ja

Resvaneundersökning ska genomföras vart fjärde år

 

1-5

 

SBF/KSF

Genomförd 2022

Räkning av cyklister på utvalda platser

1-5

SBF

Ja

Samarbete över kommungränserna och med regionen

 

1-7

 

SBF/KSF

 

Ja

Enhetsmål 2: Trollhättans cykelvägnät är sammanhängande och utbyggt i stadens alla delar

Aktivitet Koppling till övergripande mål Ansvarig förvaltning Genomfört

Nya cykelvägar och förbättringar samplaneras med planer för stadens ut- och ombyggnad

 

 

1, 6-7

 

 

SBF/KSF

 

 

Ja

Saknade länkar byggs med vägledning av cykelplanens prioriteringslista

 

1 och 6

 

SBF/KSF

 

Ja

Enhetsmål 3: Trollhättans GC-vägar och cykelparkeringar är säkra, trygga och attraktiva

Aktivitet Koppling till övergripande mål Ansvarig förvaltning Genomfört

Brister i säkerhet och trygghet åtgärdas med vägledning av cykelplanens prioriteringslista

 

 

1-3, 7

 

 

SBF/KSF

 

 

Ja

Huvudstråken ska förses med vägvisning enligt upprättad vägvisningsplan

 

3

 

SBF

 

Ja

Snöröjning, halkbekämpning och grussopning planeras och utförs så att arbetspendling med cykel är möjlig året runt.

 

 

 

 

1 och 4

 

 

 

 

SBF/TF

 

 

 

 

Ja

Befintliga sträckor i huvudnätet där trafikslagen blandas byggs om till separerade GC-banor där så är lämpligt och möjligt

 

 

 

 

1 och 3

 

 

 

 

SBF/KSF

 

 

 

 

Ja

inventera befintliga cykelparkeringar och förbättra vid behov.

 

5

 

SBF

 

Ja

Inventera och förbättra cykelparkeringar vid skolor.

 

5

 

SBF

 

Delvis

Övergivna cyklar plockas bort vid parkeringar

 

5

SBF/City Trollhättan

 

Ja

Anlägg fler cykelparkeringar vid lnnovatumområdet

 

5

Trollhättans Tomt AB

 

Ja

Parkering stal för cykel utarbetas

1

SBF/KSF

Ja

Enhetsmål 4: Fler av stadens invånare ser cykeln som ett alternativ till bilen

Aktivitet Koppling till övergripande mål Ansvarig förvaltning Genomfört

Staden arrangerar och deltar årligen i olika evenemangför allmänheten och skolor i syfte att marknadsföra cykelvägsnätet

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

KSF/SBF

 

 

 

 

 

Ja

Stadens satsar på cykelvänliga lösningar, exv. Cykelpumpstationer, för att marknadsföra cykling

 

 

1

 

 

SBF

 

 

Ja

Trollhättans cykelkarta uppdateras efter behov och tillgängliggörs för invånare och turister.

 

 

1

 

 

SBF

 

 

Ja

Staden arbetar tillsammans med skolor, elever och föräldrar för att skapa säkra och trygga skolvägar

 

 

1

 

SBF/KSF/UT B

 

 

Påbörjat

Enhetsmål 5: Stadens cykelvägar är i gott skick vad gäller beläggning, skyltning och övrig utrustning

Aktivitet Koppling till övergripande mål Ansvarig förvaltning Genomfört

Huvudstråken ska årligen inventeras och fel och brister ska dokumenteras.

 

3-4

 

SBF

 

Ja

Fel och brister noterade vid årliga

inventeringen ska åtgärdas efter pri oriteringslista

 

 

3-4 och 7

 

 

SBF

 

 

Ja

Enhetsmål 6: Trollhättans invånare har möjlighet att enkelt anmäla fel och brister i vägnätet

Aktivitet Koppling till övergripande mål Ansvarig förvaltning Genomfört

En webbtjänst för felanmälan ska utvecklas och underhållas

 

3-5

 

SBF/KSF

 

Ja

Anmälda fel och brister av mindre

omfattning ska åtgärdas fortlöpande

 

3-5

 

SBF/TF

 

Ja

Förbättringar som kräver investeringar ska behandlas vid årlig uppföljning

 

3-5

 

SBF

 

Ja

SBF=Samhällsbyggnadsförvaltningen
KSF= Kommunstyrelsens förvaltning
UTB=Utbildningsförvaltningen
TF=Tekniska förvaltningen

Redovisning aktivitet lE Räkning av cykel på utvalda platser

Sedan 2017 gör staden kontinuerliga mätningar av cykelflödet vid Klaffbron. En mätpunkt är inte tillräcklig för att dra säkra slutsatser men den mäter året runt och bedömningen är att den ger en indikation på utvecklingen av cyklandet i staden.

Pandemin som har påverkat siffrorna under 2020 och 2021. Det är fler som har jobbat hemma och många har valt bort kollektivtrafiken till förmån för gång, egen bil eller cykel. Prognosen för 2022 är att flödet kommer överskrida nivåerna under 2020.

Kommunvelometern och cyklistvelometern

Kommunvelometern är ett sätt att utvärdera och jämföra kommuners insatser för cykling och genomförs av Cykelfrämjande men ingår inte i de planerade aktiviteterna i cykelplanen.

Kommunerna anmäler själva om önskat deltagande och syftet är att kunna jämföra läget i en kommun med andra, hur det förändras över tid och belysa där det finns områden med förbättringspotential. 2022 deltog 55 kommuner. Undersökningen omfattar tre huvudsakliga områden. Infrastruktur, information och marknadsföring samt cykelpolitik och organisation.

Trollhättan har deltagit vid fyra tillfällen från 2015 och har en väldigt positiv utveckling. Bäst placering uppnåddes 2022 där Trollhättan placerade sig på andra plats bland 55 deltagande kommuner och på första plats bland mellanstora kommuner. Kommunen fick höga poäng inom infrastruktur, cykelpolitik och organisation.

Cyklistvelometern är en nationelll nöjdhetsundersökning där Cykelfrämjandet granskar och jämför Sveriges kommuner utifrån vad cyklisterna själva tycker. Undersökningen baseras på en enkät där alla cyklister i Sverige kan tycka till om cykelförutsättningarna i sin kommun. Trollhättans Stad rankades som nummer 13 av 26 mellanstora kommuner 50 000-100 000 invånare). 

 

För de övergripande målen beskrivs utfallet för de olika indikatorerna. Därefter följer en sammanställning i tabellform.

Mål 1a, 1b, 3,4, och 5 har mätts genom en resvaneundersökning bland kommuninvånarna under våren 2022. Denna gång genomfördes undersökningen med hjälp av en mobilapp som kontinuerligt registrerade deltagarnas resor. Tidigare undersökning genomfördes med en pappersenkät. Med mobilappen registreras långt fler resor med cykel och gång än med en pappersenkät. För att kunna jämföra resultatet från de båda undersökningarna har därför omräkningsfaktorer använts och utfallet som redovisar ett resultat som motsvarar en pappersenkät.

Mål 1: Andel resor med cykel

Mål 1a och 1b:
Andel resor med cykel och andel resor med cykel vid sträckor kortare än 5 km har inte förändrats under perioden. Andelen för kortare resor har i stället sjunkit några procentenheter. Utöver osäkerheten med övergång från pappersenkät till en digital APP kan en delförklaring ligga i att Sverige har haft en högkonjunktur som pågått sedan 2013 och det brukar medföra ökat bilkörande. Vi har dock inte noterat någon ökning av biltrafiken på de årliga mätningarna kommunen gör på bilvägnätet. Där har i stället en viss minskning noterats.

När det gäller Mål 1c, skolbarns resor, redovisas ett utfall för 2020 men detta är inte jämförbart med undersökningen 2014 därför saknas ingångsvärde.

Mål 2: Antal omkomna och svårt skadade cyklister i kommunen

Under perioden 2012–2021 har ingen cyklist omkommit i Trollhättans kommun. Antalet allvarligt skadade cyklister har legat på mellan 1–5 per år under samma period. För att lättare följa utveckling över tid redovisas också samtliga skadade i cykelolyckor. Trenden är att totalt antal skadade sjunker men det finns osäkerheter hur rapporteringen från sjukhusen har fungerat under pandemin. Under 2017 var det en topp med många skadade och under 2018 var det relativt många allvarligt skadade. Det har inte varit möjligt att se varför dessa ansamlingar av olyckor har varit utan får anses ligga inom normala variationer.

Tabelldiagram över antal skadade cyklister.png

Mål 3: Andel nöjda cyklister med cykelnätets utformning

Andelen nöjda med cykelnätets utformning har ökat även om det är en bit kvar till målet. De senaste årens cykelvägssatsningar har bidragit till ett mer sammanhängande nät.

Mål 4: Andel nöjda cyklister med drift och underhåll

Andelen nöjda med drift och underhåll har ökat även om det är en bit kvar till målet. Här kan försöket med sopsaltning ha bidragit. Det nya felanmälansystemet där det är enkelt att anmäla fel och brister som också medför snabbare insatstider  kan också vara en bidragande faktor.

Mål 5: Andel nöjda cyklister med allmänna parkeringsplatser

Andel nöjda cyklister med stadens cykelparkeringar ligger kvar på samma nivå. Under perioden har det byggts ut många cykelparkeringar och därför är resultatet något oväntat. En förklaring kan vara att krav på standard har ökat under tiden och fler platser med bra möjligheter att låsa fast cykeln efterfrågas. En annan förklaring kan vara att många vill ha bättre cykelparkeringar vid skolor och här har de olika skolorna ett arbete framför sig att förbättra för cyklister.

Antal kilometer ny cykelväg i kommunal regi

Målet 2013 var att tillskapa 1,5 kilometer ny cykelväg per år i kommunal regi och detta har uppfyllts och 2,9 kilometer per år har färdigställts. En förklaring till detta är att två gamla banvallar, mot Öxnered och mot Upphärad, har färdigställts till gång- och cykelbana under tiden. Det medför många meter ny gång- och cykelväg till en relativt låg kostnad per meter.

Antal hastighetsanpassade cykelpassager

Mål om att årligen bygga ut 5 nya trafiksäkerhetåtgärdade passager har uppnåtts.

Sammanfattning övergripande mål

Nr

Indikator

Mål

Tid

Kommentar

Utfall 2022

1a

Andel resor med cykel

Ökning med 25%, från 14% till 18%

2013–2018

Mäts i RVU

Andel resor med cykel: 13%

1b

Andel resor med cykel vid sträckor kortare än 5 km

Ökning med 40%, från 22% till 31%

2013–2018

Mäts i RVU

Andel resor med cykel på sträckor kortare än 5 km: 19%

1c

Andel skol-elever i år 4–9 som går eller cyklar till skolan

Ökning med 25% 

2013–2018

Enkät-under-sökning

Utfall 2020 = 27 %

2

Antal döda och svårt skadade i kommunen

Antalet ska vara 0

2013–2018

Enligt statistik från STRADA

Snitt under perioden:
0 döda och 2,6  allvarligt skadade per år

3

Andel nöjda cyklister:  vägnätets utformning

Ökning från 65% till 80%

2013–2018

Mäts i RVU

71%

4

Andel nöjda cyklister: drift och underhåll

Ökning från 50% till 80%

2013–2018

Mäts i RVU

59% nöjda

5

Andel nöjda cyklister: allmän cykelparkering

Ökning från 54% till 80%

2013–2018

Mäts i RVU

53%

6

Antal km ny cykelväg i kommunal regi

1,5 km per år

2013–2014

Mål ur Trollhättans mål- och resursplan

Målet om 1,5 km ny cykelväg/år är uppfyllt. Resultat: 2,9 km/år.

7

Antal trafik-säkerhets  åtgärdade passager

5 platser

/år

2013–2014

Mål ur Trollhättans mål- och resursplan

Målet om 5 passager per år är uppfyllt

I Cykelplanen 2022 behålls mål 1–5. Mål 6 utgår då den inte längre preciseras i Mål- och resursplanen. Mål 6 behålls som en egen del av förvaltningens trafiksäkerhetsarbete.

Bedömningen är fortfarande att det finns stor potential att öka andelen cykelresor. Andelen korta resor med bil är stor och ett stort antal resor bör kunna ersättas med cykelresor. Cykelnätet är bättre än tidigare och fortsatt utbyggnad kommer att ske. Fler elcyklar kan också bidra till ökat cyklande.

Det finns också stor potential att öka skolbarnens cykelresor då det i den genomförda enkätundersökningen var betydligt fler barn som ville cykla till skolan än vad som faktiskt är fallet idag.

Staden står bakom nollvisionen om att antalet döda och allvarligt skadade ska vara 0.
Cykelnätets utformning och drift och underhåll är viktiga parametrar för att nå ökad andel cykelresor och fortsatt förbättring av cykelparkeringar är en nödvändighet för att få fler cyklister.

Övergripande mål

Nr

Indikator

Mål

Tidshorisont

Kommentar

1a

Andel resor med cykel (inkl. elcykel och elsparkcykel)

Ska öka från 12% till 15% * (ökning med 25%)

2022–2026

Mäts i resvaneundersökning

1b

Andel resor med cykel (inkl. elcykel och elsparkcykel) vid sträckor kortare än 5 km

Ska öka från 15% till 19% * (ökning med 25%)

2022–2026

Mäts i  resvaneundersökning

1c

Andel skolelever i år 4–9 som går eller cyklar till skolan

Ska öka från 27% till 34% (ökning med 25%)

2022–2026

enkätundersökning

2

Antal omkomna och svårt skadade cyklister i kommunen

Ska minska med 25 % till 2030.

2022–2030

Enligt statistik från STRADA

3

Andel nöjda cyklister:  vägnätets utformning

Ska öka från  71% till 80%

2020–2026

Mäts i resvaneundersökning

4

Andel nöjda cyklister: drift och underhåll

Ska öka från 60% till 80%

2020–2026

Mäts i resvaneundersökning

5

Andel nöjda cyklister: allmän cykelparkering

Ska öka från 53% till 80%

2022–2026

Mäts i resvaneundersökning

6

Antal trafiksäkerhets-    anpassade passager

5 platser/år

2022–2023

Som en del i förvaltningens trafiksäkerhets-arbete

*Procentandelen på mål 1a och 1b har anpassats efter resvaneundersökning med mobilapp.

Enhetsmål och aktiviteter för att nå målen

De flesta aktiviteterna från 2013 kvarstår. Det finns också några nya aktiviteter som behöver genomföras. Det finns också några aktiviteter som inte längre ingår då de i stället finns i Planen för hållbart resande och Trafiksäkerhetsprogrammet.

Enhetsmål 1: Arbete med cykelfrågor har ett bra planeringsunderlag

Aktivitet

Ansvarig
förvaltning

Koppling till övergripande mål

Cykelplanens aktivitetsdel ska revideras vart 4:e år.

SBF

1–7

Cykelplanens bakgrunds- och nulägesbeskrivningar ska revideras vart 4:e år

SBF

1–7

Staden ska följa upp arbetet med cykelfrågor årligen

SBF/KSF

6–7

Resvaneundersökning ska genomföras vart fjärde år

SBF/KSF

1–5

Räkning av cyklister på utvalda platser

SBF

1

Samarbete över kommungränserna och med regionen

SBF/KSF

1–7

Enhetsmål 2: Trollhättans cykelvägnät är sammanhängande och utbyggt i stadens alla delar

Aktivitet

Ansvarig
förvaltning

Koppling till övergripande mål

Nya cykelvägar och förbättringar samplaneras med planer för stadens ut- och ombyggnad

SBF/KSF

1, 3 och 6–7

Saknade länkar byggs med vägledning av cykelplanens prioriteringslista

SBF/KSF

1–3 och 6

Enhetsmål 3: Trollhättans GC-vägar och cykelparkeringar är säkra, trygga och attraktiva

Aktivitet

Ansvarig
förvaltning

Koppling till övergripande mål

Utbyggnad bör ske enligt standard i cykelplanen. I övriga delar gäller handbok Vägar och gator utformning (VGU)

SBF/KSF

1–3, 5

Brister i säkerhet och trygghet åtgärdas med vägledning av cykelplanens prioriteringslista

SBF/KSF

1–3 och 7

Huvudstråken har vägvisning enligt upprättad vägvisningsplan och kompletteringar ska ske kontinuerligt

SBF

3

Snöröjning, halkbekämpning och grussopning planeras och utförs så att pendling med cykel är möjlig året runt.

SBF
Serviceförvaltningen - Produktion och service

1, 2 och 4

Befintliga sträckor i huvudnätet där trafikslagen blandas byggs om till separerade GC-banor där så är lämpligt och möjligt

SBF/KSF

1 och 3

Inventera befintliga cykelparkeringar och förbättra vid behov.

SBF

5

Inventera cykelparkeringar och ta fram förslag  på förbättringar som skolorna kan genomföra.

SBF

5

Övergivna cyklar plockas bort vid allmänna, kommunala cykelparkeringar

SBF

5

Klassificering av lokalnätet för en uppdelning i lokalnät och sommarcykelvägar.

SBF

3 och 4

Inventering av hinder på GC-banor. Åtgärdsplan för att säkerställa rätt utformning. I vissa fall borttagande av hinder.

SBF

1–4

Testa nya lösningar för att underlätta och förbättra för cykeltrafikanter.

SBF

1 och 3

Utvärdera sopsaltningsförsöket och pröva möjlighet till utökning

SBF

1–2 och 4

Bygga ut fler cykelvänliga åtgärder som cykelpumpar, cykeldetektering mm

SBF

1  och 3

Genomföra cykelvägsanalyser på huvudstråken för att kartlägga brister och ge underlag till förbättringar

SBF

1 - 3

Enhetsmål 4: Fler av stadens invånare ser cykeln som ett alternativ till bilen

Aktivitet

Ansvarig
förvaltning

Koppling till övergripande mål

Staden satsar på cykelvänliga lösningar exempelvis cykelpumpstationer för att marknadsföra cykling.

KSF/SBF

1

Trollhättans cykelkarta uppdateras efter behov och tillgängliggörs för invånare och turister.

SBF

1

Enhetsmål 5: Stadens cykelvägar är i gott skick vad gäller beläggning, skyltning och övrig utrustning

Aktivitet

Ansvarig
förvaltning

Koppling till övergripande mål

Identifierade brister ska åtgärdas efter prioritering.

SBF

3 och 4

Enhetsmål 6: Trollhättans invånare har möjlighet att enkelt anmäla fel och brister i vägnätet

Aktivitet

Ansvarig
förvaltning

Koppling till övergripande mål

Anmälda fel och brister i kommunens felanmälningssystem ska vid behov åtgärdas fortlöpande. 

SBF
Serviceförvaltningen - Produktion och service

3–5

Förbättringar som kräver investeringar ska behandlas vid årlig uppföljning.

SBF

3–5

Gula rutor = mindre justeringar i aktivitet, ansvar och/eller koppling till övergripande mål har gjorts
Blåa rutor = nya aktiviteter
Cykelparkeringar på Innovatum är genomfört i sin helhet och har tagits bort.
Arrangemang och aktiviteter finns numera i Planen för hållbart resande och arbete med trygga skolvägar ingår i trafiksäkerhetsprogrammet

För att Trollhättans cykelnät ska bli sammanhängande och utbyggt samt vara säkert och tryggt finns ett behov att tydliggöra olika typer av cykelnät, vilken standard som ska eftersträvas och hur det ska utformas. Detta bidrar  i huvudsak till enhetsmålen 2, 3 och 5.

Trollhättans cykelnät

Trollhättan har idag delat in cykelvägarna i huvudstråk och lokalstråk. Det som idag är definierat som lokalstråk finns dock stora skillnader när det gäller beläggning, skötsel och övrig standard. Det har därför identifierats ett behov av att lägga till ytterligare en stråktyp som benämns som sommarcykelväg.

Huvudstråk

Huvudstråken är ett sammanhängande övergripande nät som förbinder de olika stadsdelarna med varandra. I dagens huvudstråk finns ett behov av att ändra och komplettera och nytt förslag på huvudnät ska tas fram.

Huvudstråken ska:

  • Möjliggöra snabba transporter tack vare hög framkomlighet och genhet
  • Vara separerade från gångtrafik där så är möjligt
  • Vara separerad från biltrafik i så stor utsträckning som möjligt
  • Ha god belysning
  • Vara prioriterad när det gäller drift, underhåll och framkomlighet
  • Vara försedd med vägvisning

Lokalstråk

Lokalstråk binder samman huvudstråken och möjliggör transporter i och mellan stadsdelar ofta med lokala målpunkter eller förbindelser inom stadsdelar.
Lokalstråken ska:

  • Vara separerad från biltrafik
  • Ha god belysning (undantag kan finnas)
  • Ha drift och underhåll året runt

Sommarcykelvägar

Sommarcykelvägar kan se väldigt olika ut. Allt från den asfalterade gamla banvallen mellan Velanda och Upphärad till mindre grusvägar i naturområde.

Sommarcykelvägen:

  • Saknar oftast belysning
  • Bredden bör vara minst 2 meter
  • Har oftast inte vinterväghållning
  • Har varierande underlag. Grus, asfalt, naturstig

Utöver de olika cykelstråken kan man också cykla på vanliga blandtrafikgator. På gator med låga trafikflöden och bostadsgator är detta den vanligaste utformningen.

Separering

På huvudstråken ska det eftersträvas att cykeltrafiken är separerad från biltrafik. Separeringen sker antingen genom friliggande cykelväg eller med någon typ av kantsten. Cykeltrafiken ska också vara separerad från gångtrafikanter där så är möjligt. För god standard innebär det att den totala bredden för gång- och cykelutrymmet behöver vara 4,5–5 meter. (se tabell nedan). På vissa huvudstråk där flödet av gång- och cykeltrafikanter bedöms vara lågt kan lägre standard på gång- och cykelbanan vara aktuellt.

Separering mellan gång- och cykeltrafikanter sker ofta med målad linje men kan också ske med olika material. Separering med nivåskillnad ska undvikas för att minska risken för olyckor.

Separering mellan gående och cyklister är i huvudsak en fråga om framkomlighet och trygghet då antalet rapporterade olyckor mellan gående och cyklister på gemensamma gång- och cykelbanor är få både i Trollhättan och i nationell statistik.

För att förtydliga  gåendes och cyklisters placering på separerade gång- och cykelbanor kan banorna kompletteras med målning av gång- och cykelsymboler för att minska konflikterna mellan gående och cyklister.

På lokalnätet är gång- och cykeltrafiken separerad från biltrafiken men gående och cyklister använder oftast en gemensam bana.

Bredder och utrymme

Det är viktigt att gång- och cykelvägar får rätt bredd så att banorna blir attraktiva att använda. På många platser är utrymmet begränsat och vid planering av nya gång- och cykelvägar ska prioriteringsordningen som framgår i Trollhättans trafikstrategi användas. Det innebär att gång och cykel är prioriterat i första hand, därefter kollektivtrafik och sedan biltrafik.

Tabell Målsättningsbredder

Cykelväg

Minsta bredd

Belysning

Kommentar

Huvudstråk

2,5 m cykelbana

2,0 m gångbana

ja

 

Tänk på att det behöver finnas skyddsavstånd till fasta hinder som fasader, stolpar, räcken mm. Detta utrymme behöver läggas till bredden för GC-banorna. Se SKR ”Mobilitet för gående, cyklister och mopedister.” I trånga miljöer bör avståndet vara minst 0,5 m.

Lokalstråk

3 m gång- och cykelbana

Ja

(undantag kan finnas)

Regional cykelväg (statlig väg)

VGU

VGU

Sommarcykelväg

2 men kan variera

Normalt inte

 

Passager och korsningar

Där olika trafiknät korsar och ansluter till varandra ställs höga krav på trafikanters förmåga att interagera.

Cykelbanor som går utmed huvudgator för biltrafik bör också vara prioriterade för cyklister och där anslutande gator ska väja.

Där huvudstråket passerar en korsning bör linjeföringen vara så rak som möjligt för att prioritera framkomlighet för cyklister. Vid anslutande gator med mycket trafik kan det vara lämpligt med indragen passage det vill säga där det finns plats för en bil mellan passagen och gatan så att cyklar obehindrat kan passera bakom bilen som väntar vid korsningen.

För att vara trafiksäker bör en passage vara hastighetsäkrade till 30 kilometer i timmen.

Det ska normalt vara genomgående gång- och cykelbanor förbi utfarter.

Trafiksignaler

Kan vara aktuellt i korsningar med höga flöden för att tillgodose framkomlighet för alla. Signaler på sträckor kan förbättra framkomligheten för bilar och bussar om flödet av gångtrafikanter är stort.

Fördelar med trafiksignaler:

  • Förbättrar framkomlighet i högtrafiktid
  • Kan bidra till minskad risk för olyckor, framför allt lindriga olyckor men kan öka risken för allvarliga olyckor, framför allt vid omedveten rödljuskörning
  • Kan bidra till ökad tillgängligt för synskadade

Nackdelar med trafiksignaler:

  • Hög investerings- och driftkostnad jämfört med hastighetsdämpande åtgärder
  • Ibland onödiga väntetider för samtliga trafikslag utanför rusningstid. Särskilt för gående och även för cyklister om inte cykeldetektering finns.
  • Kan bidra till en falsk trafiksäkerhet för barns skolvägar

Planskilda korsningar

Vid passage av Bergslagsbanan (Järnvägen), väg 45 och 44 genom staden är planskilda korsningar en förutsättning för passager för oskyddade trafikanter. På övrigt gatunät där flödena är mindre och hastigheten lägre är det oftast passage i plan som är aktuellt. Det kan vara svårt att skapa bra förbindelser med nya tunnlar/broar i befintlig miljö då det ofta ger långa och krångliga vägar för gående och cyklister. Nivåskillnader bidrar till lägre attraktivitet för cyklister och ofta uppstår höga hastigheter som  kombination med svängar och dålig sikt bidrar till lägre trafiksäkerhet. Det är också stor risk att det skapas egna, genare körvägar eller gångvägar som blir farligare för alla. En gemensam trafikmiljö som trafikeras av alla bidrar också mer till ett mer levande stadsrum.

Trafiksäkerhet

Cykelnäten ska utformas så att risken för trafikolyckor minimeras. Det innebär bland annat att utrymmet för cykelbanan ska vara tillräckligt stort, kanter och nivåskillnader på cykelbanorna ska undvikas, hinder i och vid sidan av cykelbanor ska undvikas och passager över vägbanor ska göras säkra. Parallellt med cykelplanen jobbar förvaltningen också med ett trafiksäkerhetsprogram med särskilt fokus på oskyddade trafikanter.

Belysning

Gång- och cykelvägar i huvudstråk och lokalstråk ska ha fullgod belysning. Det kan finnas undantag där andra faktorer har fått väga tyngre som till exempel att minska  ljusföroreningar och för att underlätta för vissa djur såsom fladdermöss, insekter mm. I dessa fall behöver trygghetsfrågan belysas och alternativa vägar utredas innan ett beslut kan fattas.

Sikt

I trafikmiljön behöver det finnas tillräckliga siktförhållanden. Hus, staket, plank, buskar, bussar vid hållplats, parkerade bilar, utfart från tunnlar mm är företeelser som ofta påverkar sikten i trafikmiljön.

Siktfrågan behöver belysas och tas hänsyn till vid framtagande av nya detaljplaner och i samband med bygglov. Problem som uppstår av träd och buskar som skymmer sikt korsningar eller utöver gång- och cykelbanor hanteras som driftåtgärd där problemen uppstår.

Hinder på cykelbanan

Hinder på cykelbanor är en fara för både gång- och cykeltrafikanter. Antalet olyckor kopplade till hinder på cykelbanor är omfattande och många allvarliga olyckor förekommer. Olyckor som beror på otillåten biltrafik på GC-banor är däremot mycket få.
Hinder på gång- och cykelvägar innebär också att attraktiviteten och framkomligheten för cyklister påverkas negativt. Detta påverkar i sin tur möjligheten att öka andelen hållbara transporter. Alla hinder påverkar mer eller mindre möjligheten till en effektiv snö- och halkbekämpning vilket leder till ökad risk för cyklister och gående i halkolyckor. I de fall där ett hinder bedöms vara motiverat bör endast hinder med eftergivlig konstruktion användas. Detta minskar något risken för allvarliga olyckor för gående och cyklister och underlättar för drift och underhåll.

Hinder för att ta bort otillåten biltrafik

Otillåten körning på cykelbanor är i första hand en polisiär fråga men ibland kan det vara nödvändigt med att förse en sträcka med personbilshinder. Hinder som hindrar biltrafik medför lägre attraktivitet och framkomlighet för cyklister samt kan utgöra ett trafiksäkerhetsproblem  och ska därför undvikas i så stor utsträckning som möjligt särskilt på huvudnätet.

Steg 1: Utred om åtgärder behövs. Mätningar och observationer. Enstaka passager med otillåtna fordon är inte anledning till åtgärd
Steg 2: Om åtgärder bedöms nödvändiga börja med att förändra utformning, vägmärken, vägmarkeringar och dialog
Steg 3: Följ upp. Mätningar och observationer. Göra bedömning att problemet med bilar på gång- och cykelvägar är större än de problem som finns med framkomlighet och säkerhet för cyklister och gående, drift och underhåll eller utryckning med hinder på GC-banan.
Steg 4. Utformning och placering av hinder prövas noga utifrån framkomlighet och trafiksäkerhet för gående och cyklister, belysning mm.

Utformning för att ta bort otillåten biltrafik. Cyklar bör ha så god framkomlighet som möjligt.

  • Passagen förbi hindret ska vara 1,5 meter bred
  • I första hand ska självstängande grindar användas.
  • Platsen ska ha god belysning
  • Sikten ska vara god
  • Placering behöver ta hänsyn till omgivningen så att inte nya körvägar vid sidan om hinder skapas.

Hinder för att minska cyklisters fart

Hinder som ska minska cyklisters hastighet medför lägre attraktivitet och framkomlighet för cyklister samt kan utgöra ett trafiksäkerhetsproblem och ska därför undvikas.  

Trygghet och attraktivitet

Det ska kännas tryggt att använda cykelnätet. Utformning tillsammans med drift och underhåll är viktiga faktorer när det gäller att skapa trygghet.
Det är särskilt viktigt att tänka på trygghet i och i anslutning till tunnlar som ofta uppfattas som särskilt utsatta platser.

Uppfattningen om vad som är trygga miljöer är subjektivt och känslan av otrygghet behöver inte alltid vara rationell.

Om en sträcka upplevs som attraktiv av en person eller inte kan vara högst individuellt och beror många gånger på i vilket syfte cykelvägarna används. Många pendlare föredrar att det går fort att cykel fort på cykelvägarna medan andra cyklister hinner ta in och uppskatta en mer estetiskt tilltalande miljö. 

En aktivitet i cykelplanen som är tänkt att genomföras är cykelvägsanalyser. Här ingår bland annat att belysa frågor om attraktivitet, trygghet och trafiksäkerhet i stadens cykelinfrastruktur. 

I planeringen av stadens cykelprojekt kan avstämning ske med stadens hållbarhetsstrateger när det gäller trygghetsaspekter och attraktivitet.

Tydlighet och vägvisning

Trollhättans Stad har genomfört vägvisning på huvudstråken enligt framtagen vägvisningsplan 2016. Den innebär att huvudstråken ska ha vägvisning till olika stadsdelar, större målpunkter och anslutningar till regionala stråk.

Stöd för linjeföring av kantstenar och målade linjer kan märkas ut för att underlätta placering på cykelbana längs sträckor och i korsningar.

Komfort

Komfort är viktigt. Vägbeläggningen ska vara jämn och slät och asfalt är ofta det bästa materialet på en cykelväg. Brunnar bör undvikas i en cykelbana. Kantstenar, ränndalar eller liknande tvärs över cykelbanor ska undvikas. Kantsten med nivåskillnad mot gångbana ska undvikas. Linjeföringen ska vara utformad så att skarpa svängar undviks.
Släpp i kantstenen behöver finnas på platser där cyklar behöver angöra cykelvägar från anslutande gator. För att underlätta för lastcyklar behöver släppet vara minst 1,5 meter.

Cykelparkering

Cykelparkering på allmän plats

Placering

  • Korttidsparkering ska placeras så nära målpunkten som möjligt
  • Ska finnas i nära anslutning till allmänna målpunkter
  • I anslutning till kollektivtrafikknutpunkter och hållplatser med större upptagningsområde
  • Vid mötesplatser, torg, vissa korsningar och vid större lekplatser

Utformning cykelparkering

  • Det ska finnas möjlighet att låsa fast cykeln i ramen. Särskilt viktigt vid långtidsparkering
  • På större kollektivtrafikhållplatser och andra större parkeringsplatser med heldagsparkering bör parkeringen ha tak, belysning och lokaliseras till platser med god synlighet. Det kan ibland också vara aktuellt med cykelgarage.
  • Man bör ta hänsyn till cykelkärror och lådcyklar så det finns tillräckligt stort utrymme för alla.
  • Trollhättans Stad förordar cykelpollare med båge. Se typutformning nedan. Denna pollare fungerar bra i såväl gatumiljö som i möbleringszoner och torg. Pollaren har en enkel design med flexibel inlåsning, avskärmningseffekten är liten och de tar lite plats när de inte används. Varje pollare kan enkelt användas av två cyklar och är lätt att angöra från flera håll. Pollarna bör placeras på minst 1,2 meter från varandra för att underlätta angöring. Där det är trång kan avståndet minskas till 1,0.

Cykelparkering på tomtmark

Parkering kopplad till fastighet ska normalt ske på kvartersmark. Detta gäller för både boende, verksamma och besökare. Antalet parkeringsplatser regleras i Trollhättans parkeringsprogram 2016.

I centrum och på andra platser med flera verksamheter och många besökare är det dock vanligt också med kommunala cykelparkeringsplatser.

Snöröjning

För att fler ska kunna cykla även vintertid behöver cykelnätet ha en hög prioritet. I Trollhättan prioriteras cykelvägar i huvudstråken högst tillsammans med huvudgator och gator med kollektivtrafik. Därefter kommer cykelvägar i lokalstråk. Bostadsgator har lägst prioritet.

Kommunen har under några år gjort försök med sopsaltning utmed en pendlingssträcka längs väg 45. En uppföljning har gjorts och den visar att det fanns ett mindre antal olyckor kopplade till halka innan försöket. Sedan sopsaltningen införts har det inte skett någon olycka på sträckan. Olycksunderlaget är väldigt litet men följer samma resultat som andra kommuner har fått som prövat metoden.
Det kan vara lämpligt att utöka försöket till ytterligare någon sträcka där olycksfall som beror på halka är många. Det är dock så att metoden är dyrare än traditionell vinterväghållning. Åtgärder för att minska olyckor kopplade till halka för gående och cyklister är väl investerade pengar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv men är dock kostsamt för väghållaren.

Städning

I centrala Trollhättan maskinsopas Drottningtorget, Kungsgatans gågata och intilliggande cykelbanor varje dag. De gator i centrum som har parkeringsförbud en morgon per vecka sopas varje vecka. Inom Tingvallaområdet sopas gatorna en gång i månaden.
Inom stadens övriga delar och inom tätorterna Sjuntorp, Velanda, Väne-Åsaka och Norra Björke sopas gatorna fria från isgrus på våren och på hösten sopas löven upp. Tiden som grus för halkbekämpning ligger kvar på barmark ska minimeras. Däremellan sopas det ur underhållssynpunkt. Gator såväl som cykelbanor hålls efter. Maskinsopning sker aldrig under vintermånaderna.

De större gatorna i Sjuntorp, Åsaka och Norra Björke är det Trafikverket som är ansvarig för väghållningen.

Felanmälan

Trollhättans Stad har ett felanmälansystem där invånare och besökare kan meddela om fel och brister på gator, parker och andra anläggningar. Anmälda fel besiktigas och lämplig åtgärd vidtas. Brister av mindre omfattning åtgärdas fortlöpande. Skador på cykelnätet åtgärdas skyndsamt om risk för skador på cyklister eller gående är stor.
Förbättringar som kräver investeringar hanteras av GPK vid årlig uppföljning.

Principer för gatuarbete

Principen för cyklister är att leda igenom på ett säkert sätt och med så lite omväg som möjligt. Vid omledningar får genheten inte kraftigt försämras. Alla vägar för cyklisten vid ett gatuarbete ska vara framkomliga, orienterbara, trygga, trafiksäkra och ha god komfort.   

Nedan listas alla förslag på utbyggnader och förbättringar av gång- och cykelvägar/banor. Du kan också se en översikt på alla föreslagna åtgärder i Kartportalen. Till Kartportalen och översikten!

Utbyggnader och förbättringar på kommunalt nät

Finansiering

Det är Samhällsbyggnadsförvaltningens investeringsbudget som avgör vad och i vilken takt som föreslagna investeringar kommer att kunna genomföras. För många av dessa objekt kommer kommunen att söka statlig medfinansiering. Listan omfattar 45 åtgärder till en kostnad på ca 90 miljoner kronor (Kostnadsbedömd 2022). Många mindre förbättringsförslag på upp till ca 150 000 kr är inte med i investeringsplanen utan genomförs inom ramen för diverse mindre åtgärder.

Underlag till prioriteringen har varit:

  • analys av saknade kopplingar i cykelvägnätet
  • potentialstudie framtagen av Västra Götalandsregionen 2018
    (var det finns störst potential att få fler att cykla till arbete och skola) 
  • om planerad åtgärd går utmed en huvudgata eller lokalgata för motorfordonstrafiken
  • viktiga målpunkter för barn och unga
  • åtgärder med låga kostnader och stor nytta har värderats högre

Den föreslagna prioriteringen kan också komma att påverkas av andra underhållsåtgärder som asfaltsprogram och VA-sanering.

Prioriteringslista

Prio

ID

Plats

Ca längd

Beräknad kostnad

Kommentar

1

K 1

Vårviksvägen mellan bif. GC-väg och Vårviksrondellen

300

6,5

Inkl. bro

2

K 2

Slåttervägen mellan Kronogårdsporten och Lantmannavägen

580

2,9

Med fjärrvärmearbete

3

K 3

tunneln Folkets park - Älvhögsborg

180

0,9

Ökad trafik till följd av Stridsbergsbron

4

K 4

Stamkullevägen Slättbergsvägen- Idrottsvägen

120

0,6

 

5

K 5

Stamkullevägen korsningen med Idrottsvägen

 

0,15

 

6

K 6

Kungälvsvägen mellan Hälltorp och Albertsvägen

670

0,3

Testa nytt bygdeväg

7

K 7

separering från biltrafiken genom Hjortmosseporten.

80

3,0

Del i återställning av VA-sanering

8

K 8

cykel nord-sydlig riktning centrum

880

Ej beräknad

 

9

K 9

tvärförbindelse över gamla banvallen

75

0,4

 

10

K 10

Klaffbron trafiksignal

 

0,2

trimning

10

K 10

Torggatan trafiksignal

 

0,2

trimning

11

K 11

Skogshöjdsvägen Bollplanen - Lärketorpsvägen

150

0,8

 

12

K 12

Edsborgsstigen - Kronogårdsporten

130

0,7

koppling

13

K 13

Slättbergsvägen Tunhemsvägen Stamkullevägen

570

2,9

 

14

K 14

Nossebrobanan Åsaka Björke

2700

150 000 kr – 4 miljoner beroende på ambitionsnivå

Enskild väg: Med KSF

15

K 15

genom naturparken på befintlig stig vid Strömsvik

190

1

 

16

K 16

Stenebyvägen Vänersborgsvägen

100

0,5

 

17

K 17

Torsredsvägen   von Döbelns väg - Vändeken

410

2,1

 

18

K 18

Bergtäktsvägen Vänersborgsvägen - GC vägen

70

0,4

 

19

K 19

Vänersborgsvägen Älvåsvägen - Nybergskulla

 

0,2

belysning

20

K 20

Skogshöjdsvägen Utsiktsvägen - Vänersborgsvägen

280

1,4

 

21

K 21

Tunhemsvägen Smultronvägen - Lönnvägen

80

0,4

 

22

K 22

Klintvägen  Hörngatan - Drottninggatan

540

2,7

 

23

K 23

Torggatan förbättring i korsningen med Storgatan

 

0,2

 

24

K 24

Tunhemsvägen mellan Lönnvägen och Hullsjövägen

1000

5

Samarbete med VBG

25

K 25

Nossebrobanan björke - kommungränsen

3300

0,5

Enskild väg: med KSF

26

K 26

Sandhemsvägen Stamkullevägen - Ljungvägen

410

2,1

 

27

K 27

Albertsvägen. Ombyggnad av GC med låg standard mellan kvarnvägen ochTorsborondellen inklusive 2 hållplatser

550

3,8

 

28

K 28

Älvdalsvägen Vattuvägen - Kometgatan

230

1,2

 

29

K 29

Gärdhemsvägen Kronogårdsrondellen - Håjumsrondellen

230

1,2

 

30

K 30

Karlsbergsstigen korsning med Bergsliden

50

0,3

standardhöjning

31

K 31

Hörngatan Klintvägen - Drottninggatan

140

0,7

 

32

K 43

Koppling mellan Tingvallarondellen och GC nohabjärnvägen

230

1,2

 

33

K 32

Torggatan GC norra sidan Storgatan - Drottninggatan

310

1,6

 

34

K 33

Skidbacksvägen

450

2,3

 

35

K 34

Kronostigen Klockareparken Håjum

420

2,1

standardhöjning

36

K 35

Vänersborgsvägen Dalhemsvägen - Nybergskulla

150

0,8

Vinner på att samordnas med K44

37

K44

Ny GC mellan Ladugårdsrondellen och Karlsbergsstigen

560

2,8

Vinner på att samordnas med K36

38

K 36

Tunhemsvägen Edsborg- Ljungvägen

1200

3

standardhöjning

39

K 37

Stamkullevägen Edsborg - träffen

1500

3,8

standardhöjning

40

K 38

Lextorpsvägen - Knektgatan

170

0,9

 

41

K 39

Ny GC-väg intill industrispåret parallellt med Grundbergsvägen

280

1,4

 

42

K45

Koppling mellan ny GC på Hjulkvarnelundsvägen och befintligt stråk vi Stallbackavägen

120

0,6

Delvis lokalgator

43

K 40

Lärketorpsvägen nya rondellen Torngatan

480

2,4

 

44

K 41

Ny GC-bana mellan Trollhättan och Edsvägen

380

1,9

Om GC till Båberg eller Öresjö

45

K 42

Kungälvsvägen mellan Hälltorp och Albertsvägen

670

23,5

Inkl ny bro över ravinen

Utbyggnad av cykelvägar utmed statliga vägar

Finansiering

Utbyggnader av GC-vägar utmed statliga vägar finansieras till 50% via Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2022–2033 och 50% medfinansiering av berörda kommuner. I planen finns medel avsedda för cykelvägsutbyggnader utmed statliga vägar. Det är Regionfullmäktige som har fattat beslut om planen 2022–2033 och den är nu hos regeringen för beslut om slutlig ekonomisk ram.
Det är sedan Trafikverket och Regionen som tillsammans prioriterar och beslutar utifrån de behov och önskemål som kommunerna har spelat in. Trafikverket har ansvaret att genomföra åtgärderna.

Ska det bli en ökad takt på utbyggnader av gång- och cykelvägar utmed statligt vägnät är det nödvändigt att påverka besluten i budgeten för den regionala infrastrukturplanen i Regionfullmäktige. Planens befintliga medel räcker inte på långa vägar till de behov av nya cykelvägar som kommunerna i Västra Götaland har identifierat.

Underlag till prioriteringen har varit:

Prioriteringen för sträckorna 1–5 är enligt beslut i Samhällsbyggnadsnämnden 2019. Under 2020 ombads kommunen redovisa brister inom det statliga vägnätet. I detta arbete identifierades sträcka nummer 6. Därefter följer övriga sträckor utmed statliga vägar och som fanns med i cykelplanen 2013. Planen omfattar 10 objekt till en beräknad kostnad 194 miljoner kronor.

Lista

ID

Plats

Längd

Beräknad kostnad

Kommentar

S 1

Väg 2012  Glöse mosse-Alingsåker

2 600

18,2

 

S 2

GC-bana längs väg 2011 mellan Upphärads kyrka och skolan

900

6,3

 

S 3

GC-väg mellan Trollhättan och Åsaka

4500

32

 

S 4

Ny GC-bana mellan Trollhättan och Öresjö

5000

35

 

S 5

Ny GC-bana längs Edsvägen mellan Torsred och Båberg

6000

42

 

S 6

V 44 TPL Hullsjön mot Stallbacka

2000

16

 

S 7

Väg 2013 Torpavägen mellan Fors kyrka och Danska vägen. 

1270

8,9

 

S 8

Väg 2012 Lilla Edsvägen mellan Lunnebergsvägen och Bygdevägen

420

2,9

 

S 9

Väg 2011 Ny GC-väg mellan Sjuntorp och Upphärad

5000

35

 

S 10

V 44 Håsten - Kommungränsen

2700

osäker

Trafikverket genomför just nu ÅVS för RV 44 Grästorp - Lidköping

Utbyggnad av GC-nät som samordnas med andra projekt eller exploateringar

Underlag till prioritering

Dessa projekt har ingen prioritering utan det är tidplanen i de andra projekten/exploateringarna som avgör när utbyggnad kan ske.  Det är också i flera projekt oklart vilken omfattning och sträckning som utbyggnad kommer att ske.

Finansiering

Ibland finansieras utbyggnaden till sin helhet av projektet och ibland träffas ofta någon typ av samfinansieringslösning som kan se väldigt olika ut i de olika projekten. 

ID

Plats

E 1

Nya GC-banor inom Överby handelsområde

E 2

Velanda banvallen ny DP planlägga GC väg

E 3

Anslutningar till nya planerade pendelstationen i Upphärad

E 4

Nytt område Lärketorpet. ny GC-väg längs Överbyvägen

E 5

Gullrisgatan

E 6

GC-väg mellan nya stadsdelen Lärketorpet och Björndalen

E 7

Lasarettsvägen

E 8

Nytt område Halltorp. Anslutningar mot norr, väster och söder.   

E 9

förbi Håjumsparken

E 10

Nytt område Hults höjd, infartsväg, kopplingar mot Liljedal och Överby och

E 11

GC från Rälstrampet till kommungränsen vid Onsjö när Vänersborg bygger ut inom sin kommun. Beräknad kostnad: 250 000 kronor

E12

Plan för Campus

E13

Planer för Resecentrum

E14

Plan för Renen

E15

Plan för Antilopen

E16

Plan för Stennäset / Strömsvik

E17

Plan för sydöstra stadsdelarna

E18

Plan för Älvhögsborg

E19

Plan för Överby vattenverk

E20

Plan för Chauffören

E21

Ny bro mellan södra Skogstorpa och norra  Skogstorpa med GC längs del av Hedekullevägen

E22

Plan för Alingsåker

 
 

Ord/förkortning Förklaring/beskrivning
GC Gång och cykel

GC-bana

Väg eller avgränsad del av vägavsedd för gång- och cykeltrafik samt moped klass II. EN GC-bana kan vara uppdelad i skilda banor för gångtrafikanter och cyklister  eller vara kombinerad

GC-väg Väg för gående, cyklister och moped klass II som är friliggande från gatan
Gångbana Väg eller avgränsad del av väg avsedd för gående. På gångbanan får man inte cykla. En trottoar är en gångbana
Gångväg Väg för gående som är friliggande från gatan
Cykelbana Väg eller avgränsad del av vägavsedd för gång- och cykeltrafik samt moped klass 2. Cykelbanor är normalt dubbelriktade.
Cykelväg Väg för cyklister som är friliggande från gator. Cykelvägar är normalt dubbelriktade.
Cykelfält Körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklister och moped klass II. Cykelfält är alltid enkelriktade.
Gångfartsområde All fordonstrafik ska färdas i gångfart och har väjningsplikt mot gående. 
Gågata På en gågata får motordrivna fordon inte föras förutom varuleveranser, transport för boende och hotellgäster, sjuka eller rörelsehindrade. All fordonstrafik ska färdas i gångfart och har väjningsplikt mot gående
Cykelpassage

Cykelpassager är markerade med vägmarkering för cykelpassage och ska användas av cyklister eller förare av moped klass II för att korsa en väg eller en cykelbana. Vid cykelpassager ska fordonsförare på vägen anpassa hastigheten, så att det inte uppstår fara för cyklande som är ute på cykelpassagen. Cyklister och förare av moped klass II som kommer från en cykelbana har väjningsplikt när de korsar en väg.  

Cykelöverfart Cykelöverfarter ska användas av cyklister eller förare av moped klass II för att korsa en väg eller en cykelbana. De har vägmarkering och vägmärken för cykelöverfart samt en utformning som säkrar att fordon inte förs med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Cyklister och förare av moped klass II som färdas ut på en cykelöverfart från en cykelbana ska ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos fordon som närmar sig överfarten. Fordonsförare har väjningsplikt mot cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten.
Grön-blå värden

Uttryck för grönt inslag och dagvattenhantering

STRADA Ett informationssystem om skador och olyckor i vägtransportsystemet
Nollvisionen Ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor i Sverige
VGU Vägar och gators utformning
SBF Samhällsbyggnadsförvaltningen
GPK Gatu- och parkkontoret
KSF Kommunstyrelsens förvaltning
VA Vatten och avlopp

 

Utbyggnad kommunala cykelvägar

 

Stadsdel

Gata

Längd m

Status

U1

Överby 

ny GC-väg till Vänersborg på gamla banvallen

2 100

klar

U3

Centrum

Drottninggatan Gärdhemsv-Resecentrum

620

klar

U4

Överby 

Vänersborgsvägen mellan Älvdalsrondellen och Dahlhemsvägen

790

klar

U5

Centrum

Drottninggatan mellan Hörngatan och Torggatan

560

klar

U6

Lextorp och Kronogården

Lantmannavägen mellan Lextorpsvägen och Hovslagaregatan

1120

klar

U8

Strömslund och Torsred

 ombyggnad av befintliga GC-banor/cykelfält

750

klar

U7

Hjulkvarn

Kungsportsvägen mellan Hjulkvarnsgatan och Nordewallsgatan

500

klar

U9

Skoftebyn

Modhs väg mellan Bergkullevägen och Syltevägen

550

klar

U10

Överby 

Överbyvägen mellan Anes väg och Ladugårdsvägen

600

klar

U12

Sylte/Skoftebyn

Bergkullevägen mellan GC-banan vid Bergkullevägen och Modhs väg

280

klar

U14

Skogshöjden

Lärketorpsvägen mellan Näl och väg 2028, anslutande till Båberg

980

klar

U13

Centrum

Åkersbergsvägen mellan Landbergsliden och Malgöbron

630

klar 2022

U11

Halvorstorp

Tunhemsvägen mellan Lunnevägen och Kardanvägen

1100

klar

U16

Torsred

Torsredsvägen mellan Åkertegsvägen och Lundängsvägen

160

 

U17

Skogstorpa

Kardanv. mellan Hedeängsv. och GC-väg mot Plommonv.

1300

klar

U18

Kronogården

Lantmannavägen mellan Slåttervägen och Nergårdsstigen söder om Kronogårdsrondellen

480

klar

U20

Hojum

Verkmästarevägen/ Bilprovarevägen mellan GC-bron över järnvägen och GCvägen vid

270

klar

U22

Källstorp

genväg genom naturparken på befintlig stig vid Strömsvik

190

 

U45

Stallbacka

Ny GC-väg intill industrispåret parallellt med Grundbergsvägen

280

 

U24

Hjulkvarn

Idrottsvägen mellan Hunnebergsgatan och Tunhemsvägen

210

klar

U42

Hjulkvarn

Tunhemsvägens västra del, mellan E45 och Kungsportsvägen

480

klar 2022

U25

Kronogården

Slåttervägen mellan Kronogårdsporten och Lantmannavägen

580

 

U28

Hjortmossen

separering från biltrafiken genom Hjortmosseporten.

80

 

U40

Källstorp

Vårviksvägen mellan bef GC-väg och Vårviksrondellen

300

 

U30

Sandhem

Sandhemsvägen mellan Fågelstråket och Stamkullevägen

530

klar

U31

Olidan/Åker

Ny GC-bro över kanalen vid Innovatum

80

klar

U43 

Skoftebyn

Ryrvägen mellan Nysätra IP och Furuliden

540

klar

U29

Strömslund

Strömslundsgatan mellan Torsredsvägen och Landbergsliden

380

klar 2022

U32

Lextorp

Lextorpsvägen söder om Apollofjärilen

220

klar

U37

Torsred

Kungälvsvägen mellan Hälltorp och Albertsvägen.

670

 

U44

Olidan/Åker

Nya GC-vägar till slussarna och andra turistmål

800

ej aktuell

U35

Stallbacka

ny GC-bana längs älvkanten från Stallbacka vidare mot Forstena

2500

ej aktuell

U39

Åsaka/Norra Björke

Upprustning av gamla Nossebrobanan

 

klar

U33

Centrum

Gärdhemsvägen/ Torggatan från högskolan till Klaffbron

470

 

Utbyggnad statliga cykelvägar

 

Plats

Väg

Längd meter

Status

U2

THN /Sjuntorp

Sjuntorp-Alingsåker längs väg 2012

5 500

Delvis: 2000 m klart

U19

Sjuntorp

Torpavägen mellan Fors kyrka och Danska vägen.

1270

 

U15

Halvorstorp

Tunhemsv. mellan Kardanvägen och trafikplats Hullsjön

860

Ej aktuell, är kommunal gata

U27

Upphärad

GC-bana längs väg 2011 mellan Upphärads kyrka och skolan

900

 

U23

THN/Åsaka

GC-väg mellan Trollhättan och Åsaka

4500

 

U26

Skogshöjden

GC-bana längs väg 2028 från Skogshöjdsägen till Båberg.

320

klar

U21

Sjuntorp

Lilla Edsvägen mellan Lunnebergsv. och Bygdevägen

420

 

U34

Torsred/Öresjö

Ny GC-bana mellan Trollhättan och Öresjö

5000

 

U38

Åsaka

ny planskild korsning med RV 42

50

 

U41

Sjuntorp/Upphärad

Ny GC-väg mellan Sjuntorp och Upphärad

5000

 

U36

Stallbacka/Skogstorpa

ny GC-bro över RV 44

1000

Ej aktuell, inte  statlig väg

U46

Torsred/Båberg

Ny GC-bana längs Edsvägen mellan Torsred och Båberg

6000

 

Utbyggnad av kommunala cykelvägar i samband med exploateringar och andra projekt

U-S1

Överby

ny GC-väg längs Överbyvägen

 

U-S2

Överby

nya GC-vägar på nya delen av Överby köpcenter

klar

U-S3

Skogshöjden

Anslutningar till nya idrottsparken Bergtäkten i Skogshöjden

klar

U-S4

Upphärad

Anslutningar till nya planerade pendelstationen i Upphärad

 

U-S5

Torsred

ny GC-väg mellan Hälltorp och Ängens gård

 

U-S6

Skogshöjden

GC-passage över väg 2028 vid Liljedal

klar

U-S7

Centrum

Förlängning av GC-banan på Åkerssjövägen till Erik Carlssons rondell

 

U-S8

Strömslund

Albertsvägen mellan TorsredsvägenVassändagatan

klar

U-S9

Vårvik

Ny GC-förbindelse över älven i samband med bygge av bro mellan Vårvik och Kungsportsv

 

U-S10

Velanda/Upphärad

Ny GC-väg på gamla banvallen mellan Velanda och Upphärad

klar

U-S11

Skoftebyn

Syltev. mellan Modhs väg och Frälsegårdsg

klar

U-S12

Tingvalla

Tingvallav. mellan Bergslagsparken och Elviusg

klar

U-S13

Håjum

Ansl. till nya området vid Halltorp söder om Håjums ind. område.

 

U-S14

Lärketorpet/Björndalen

GC-väg mellan nya stadsdelen Lärketorpet och Björndalen

 

U-S15

THN Lilla Edet

Anslutning söderut till nytt regionalt cykelstråk i Göta Älvdalen

 

U-S16

Överby

Nya GCbanor inom Överby handelsområde

 

U-S17

Tingvalla

Sågareg./Bangårdsg. mellan Magnus Åbergsg. och Resecentrum

delvis

U-S18

Skogshöjden

Ny GC-väg längs Vänersborgsv som knyter samman Liljedal och Hults höjd

klar

 
 

Relaterad information

Cykelplan 2022 (för utskrift)

Senast granskad 2024-01-05 av JOSÅKEBEN