Pergola
En pergola kräver ofta inte bygglov men beroende på placering och utformning kan bygglov behövas.
Steg 1 – Ta reda på om du behöver bygglov
- pergolan har någon form av tak eller väggar
- pergolan inte byggs som en lovbefriad tillbyggnad eller komplementbyggnad.
- pergolan byggs som en bygglovsbefriad tillbyggnad eller komplementbyggnad.
Ta reda på om din fastighet ligger inom detaljplan.
Om din fastighet ligger inom strandskyddat område kan du behöva ansöka om dispens från strandskyddet.
Om din fastighet ligger inom kulturmiljö eller i sig är kulturhistorisk värdefull så ska du kontakta bygglovskontoret. På kommunens karta kan du se om din fastighet ligger inom kulturmiljö eller är kulturhistoriskt värdefull.
Steg 2 – Ta fram underlag för din ansökan
När du förbereder ditt underlag är det viktigt att se till att ritningarna är fackmannamässigt ritade. Det innebär att de ska:
- vara ritade med linjal och använda svarta linjer på en vit bakgrund. Undvik att använda rutat eller linjerat papper om du ritar för hand.
- innehålla måttangivelser (höjd, längd, bredd eller avstånd) i meter och minst en decimal.
- vara skalenliga och försedda med en skalstock, ett måttsatt streck som visar ritningens skala, så att korrektheten i skala och mått enkelt kan verifieras. Du ska också ha med en norrpil och väderstreck så vi vet hur byggnaden ska placeras i förhållande till omgivningen.
Obs! Om du skickar in ritningarna digitalt ska de levereras i PDF-format.
Dessa handlingar behöver du lämna in tillsammans med din ansökan:
En situationsplan är en karta som visar fastigheten ovanifrån så att det går att se var byggnaden ska placeras och hur nära tomtgräns den ska vara.
- Situationsplanen ska vara ritad på kartunderlag för situationsplan.
- Byggnadens yttermått ska finnas med.
- Från tomtgränsen ska du rita in tre vinkelräta avstånd till byggnaden som låser byggnadens placering.
- Du får inte ändra något på kartan du beställer från kommunen, till exempel ta bort kommunens logotype, utan bara lägga till det du ska bygga.
En planritning visar själva byggnaden uppifrån så att det går att se hur pergolan ska vara utformad och användas.
- Planritningarna ska redovisa utvändiga mått och i skala 1:100.
- Dörrar ska vara inritade skalenligt och stämma med fasadritningen.
- Det ska finnas en markering som visar var snittet är taget för sektionsritningen.
- Det ska finnas skalangivelse och skalstock (ett måttsatt skalstreck som visar skalan) på ritningen.
Fasadritningarna är till för att visa byggnadens fyra sidor sett rakt framifrån.
- Fasadritningar ska vara i skala 1:100 och visa byggnaden från alla väderstreck, väderstrecken ska stå med vid sin respektive fasad.
- Ritningarna ska visa hur marknivåerna ser ut nu och hur de kommer att se ut efter byggnation. Marklinjer ska redovisas till tomtgräns eller till där befintliga och kommande marknivåer möts. Om marknivåerna inte ändras behöver du skriva det tydligt på fasadritningen tillsammans med en redovisning av befintlig marklinje.
- Fasadritningarna behöver inte vara måttsatta, men det ska finnas skalangivelse och skalstock (ett måttsatt skalstreck som visar skalan).
En sektionsritning är en genomskärning igenom byggnaden som ska visa hur byggnaden är uppbyggd.
- Sektionsritningar ska vara måttsatta och i skala 1:100.
- Den ska visa takvinkel, rumshöjd och nockhöjd.
- Den ska visa hur byggnaden ansluter till marken.
- Det ska finnas skalangivelse och skalstock (ett måttsatt skalstreck som visar skalan) på ritningen.
En kontrollplan beskriver de kontroller som ska göras och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Den behövs för att det som du förändrar, tar bort eller bygger till ska vara säkert och följa samhällets krav på byggnader.
I förslaget till kontrollplanen ska det stå
- vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning.
- hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras.
- vem som ska utföra kontrollerna, till exempel byggherre, entreprenör eller sakkunnig.
Några sista saker att tänka på
- Tänk på att alla krav i bygglagstiftningen gäller även om den åtgärd du vill utföra inte kräver bygglov. Det innebär till exempel när det gäller:
- utformningskraven: att åtgärden ska vara lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden, inte medföra betydande olägenheter för omgivningen och ha en god form-, färg- och materialverkan.
- varsamhetskravet som innebär att man ska ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och ta till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
- även alla de tekniska egenskapskraven som är aktuella för åtgärden ska uppfyllas.
- Vid allmän plats kan huvudmannen för den allmänna platsen ge ett medgivande.
- En allmän plats är till exempel gata, park, gångväg eller naturmark som är till för allmänheten.
- Den huvudman som ansvarar för den allmänna platsen är oftast kommunen (men i vissa områden kan det vara en samfällighetsförening eller liknande).
- Om du vill bygga närmare än 4,5 meter mot en allmän plats, kan du inte be en privat granne om medgivande eftersom det inte är en privat tomt. I stället behöver du få ett skriftligt medgivande från huvudmannen, alltså från den som förvaltar platsen (vanligtvis kommunen), respektive av järnvägens s.k. infrastruktur-förvaltare om du vill bygga närmare än 30 meter från järnvägens spår mitt.
- Exempel: du vill bygga ett förråd som står 3 meter från en kommunal gångväg.
Eftersom gångvägen räknas som allmän plats, behöver du kommunens skriftliga medgivande för att få placera byggnaden där.
Steg 3 – Skicka in din ansökan
Nu är du redo att skicka in din ansökan, använd vår e-tjänst.
Vad kostar det?
Krävs det lov eller anmälan för åtgärden innebär det en kostnad.