Utställningar 2016

Under 2016 firade Trollhättan 100 år som stad och därför visades flera utställningar om Trollhättans historia. Bland annat 100 år genom 100 bilder. 

År 2016 inleddes med en minnesutställning med verk av konstnären Max Morten Aspegren som gick bort 2013, endast 55 år gammal.I denna minnesutställning visades ett urval av Max Mortens starka och personliga måleri, en retrospektiv del samt en del bestående av de målningar han gjorde under sitt sista år.

Under samma utställningsperiod visar Leo Lagerwall tre filmer med den gemensamma titeln Three phases. Tre faser från begynnelsen till slutet. De olika delarna är sammansatta i form av rörlig bild och är en kombination av klassiskt måleri, 3d från digitala 3d program, "film" och digitalt måleri. Musiken i filmerna är gjord av Jonas Galatius.

Konsthallens utställningslokal, det är ljust och högt till tak.

Den stora jubileumsutställningen

Med denna fotoutställning hyllade vi Trollhättan, en pigg hundraåring, som 1916 fick de efterlängtade rättigheterna att kalla sig stad. Fotografier på viktiga, intressanta, vardagliga, roliga, stora och små händelser valdes ut av en redaktionsgrupp som botaniserat i arkiv och bland bidrag från föreningar och privatpersoner för att slutligen enas om de 100 bilder som representerade Trollhättans 100 år. 

Varje bild kompletterades av en kort berättelse av skribenterna Allan Johansson, Karin Danielsson och Jonas Myrholm, alla tidigare eller nuvarande journalister på TTELA.

Utställningen visade upp ett antal perspektiv och glimtar ur människors liv, men det kunde lika gärna varit 100 andra bilder och berättelser som gett en lika sann bild av Trollhättan. 

100 år genom 100 bilder finns även i bokform som du kan köpa på konsthallen. 

En familj tittar på en bild som visar en vy över staden Trollhättan

1 möte mellan 2 konstnärer

Nina Bondesons ”Scenario Domestica” och Carolina Falkholts ”Fittkaos och arkitektur” var två utställningar i en. Det var inte ett samarbete i egentlig mening utan skulle bättre kunna beskrivas som ett möte mellan deras olika sätt att göra konst.

Två konstnärer ur olika generationer som inte känt varandra särskilt länge, men som är nyfikna på varandra och känner ett släktskap i bildskapandet och hur de båda ser på bildspråk och på konstens betydelse för den enskilda människan och för samhället vi lever i. 

Konsthallen Trollhättans sommarutställning 2016. 

En tyghund på ett bord och en stor tavla på väggen bakom.

Tema Här - min bild av det som är nära

En av årets höjdpunkter i Konsthallen Trollhättan. Denna uppskattade utställning vill bejaka allas kreativa och skapande förmåga genom att vara öppen för alla som vill delta.
Med ett gemensamt tema skapar de enskilda verken tillsammans en helhet som mångfaldigar och fördjupar ämnet.

Många personer rör sig i utställningshallen och tittar på konstverken på väggarna. Några sitter och betraktar verken.

Jubileumsutställning

Ida Mellgrens fanor, Annie Walléns foton, Carl Wallströms målningar och historien om Oscar Olsson och hans glassfabrik skapade tillsammans en unik utställning om Trollhättan under stadens jubileumsfirande 2016. 
 
Ida Mellgren och Annie Wallén två självförsörjande kvinnor i en tid då det inte fanns så många yrken för kvinnor. Båda var fotografer, men Ida var mer än så. En konstnär som på beställning tillverkade fanor till fackföreningar och godtemplarloger. Sidenfanor som idag är unika och värdefulla konstverk. Annie Wallén fick förtroendeuppdraget att fotodokumentera kanalombyggnadsarbetet från 1910 fram till dess att 1916-års kanal- och slussled var färdig.

Carl Gustaf Wallström, en lågmäld konstnärssjäl, vars yrkesliv tidigt utstakades. Carl brukade själv säga att han var född i kanalen och visst låg det mycket i dessa ord. Med tiden blev Carl överingenjör vid Nya Trollhätte Kanalbolag. Som konstnär var han självlärd, produktiv, men också blygsam. Han lät oljefärg och pensel ge eftervärlden prov på de platser där han trivdes och verkade, utan att för ett ögonblick tro att någon skulle vilja köpa verken. Majoriteten av hans verk hamnade i stället hos familj, släkt och vänner.

Säg Trollhätteglass och medelålders svenskar lyser upp och berättar om Good-Ice, Dubbelpinne och Djungelpinne. Trollhättebor diskuterar livlig om den legendariska randiga kiosken var gul-svart eller svart-vit. Det är mer än 80 år sedan Oscar Olsson började tillverka glass. Det är mer än 50 år sedan han sålde sin glassfabrik. Vi kan inte köpa glassen längre men vi kan minnas. 

Ida Mellgrens fackföreningsfanor hänger från taket i konsthallen