Två kvinnor som arbetar med en surfplatta.

Vårt arbete med välfärdsteknik

Nedan hittar du information om hur vi arbetar med välfärdsteknik.

Hur började det?

Vår resa

Omsorgsnämnden i Trollhättans Stad fattade våren 2014 beslutet att påbörja processen att etablera trygghet, service och delaktighet genom digital teknik. Den digitala tekniken skulle omfatta bland annat övergång till digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, mobilt arbetssätt och andra e-tjänster för trygghet, service och delaktighet. Omsorgsförvaltningen gavs uppdraget att ta fram en plan för hur man i framtiden ska arbeta med digital teknik.

2014 genomfördes ett projekt med titeln "Trygg natt". Projektets syfte var att prova tillsynskamera för personer med biståndsbeslut om nattillsyn. Projektet föll väl ut och permanentades som en biståndsbedömd insats.
Under 2014 fick förvaltningen även möjlighet att delta i ett projekt finansierat av Myndigheten för Delaktighet. Projektet "Välfärdsteknik som stöd för personer med intellektuella funktionsnedsättningar" syftade till att ge personer med nedsatt beslutsförmåga möjlighet till ökad delaktighet, trygghet och självständighet i sitt vardagsliv med hjälp av välfärdsteknologi och miljöanpassningar.

I projektet följdes tre personer, alla med stöd enligt LSS, i vardagslivet för att kartlägga individuella behov, intressen, resurser och svårigheter. Den individuella kartläggningen låg sedan till grund för anpassningar i miljön och/eller teknologiska och pedagogiska lösningar som sedan prövades. Projektet resulterade i att deltagarna hittade egna strategier för ökad självständighet i vardagslivet med stöd av digitala kalendrar med bland annat tidsstöd, checklistor, påminnelser och momentinstruktioner. Tekniken gav även ökade möjligheter som kommunikationsredskap och minnesstöd. Projektet visade att välfärdsteknik och miljöanpassningar utifrån den enskildes behov kan ge personer med intellektuella funktionsnedsättningar bättre förutsättningar att leva mer som andra. 

Under projektet identifierades frågor som skulle bli nödvändiga att arbeta vidare med för att fortsätta implementera välfärdsteknik. Vi skulle behöva rusta våra verksamheter tekniskt och pedagogiskt för att möta en alltmer teknologisk värld och säkerställa att tekniken används utifrån behov på rätt sätt, för rätt person, på rätt plats och inte ökar risken för underlåtenhet, isolering och utsatthet. Teknikanvändning är inte ett mål utan ett verktyg för att den enskilde skulle uppnå goda levnadsvillkor. Ett gemensamt strukturerat arbetssätt blev därför nödvändigt för att säkerställa att teknikstöd liksom andra arbetsmetoder används på ett kvalitativt sätt och utgår från den enskildes behov och vilja.

Projektet visade också att förvaltningen i framtiden behöver organisera sig med hänsyn till behov, drift, biståndsbedömningar, kunskap, ekonomi, ansvarsfrågor, support, handlingsplaner osv.
Utifrån erfarenheterna från bland annat projektet Trygg natt och projektet inom LSS-verksamheten beslöt förvaltningsledningen nu att fortsätta arbetet utifrån tesen: Välfärdsteknik ska användas som redskap för ökad självständighet, delaktighet och trygghet utifrån behov och situation. Välfärdstekniken skulle inte vara ett eget spår utan vara en naturlig del i arbetet inom förvaltningens verksamheter. Projektet avslutades med en rapport i början av 2015.

Strategi och vision

Omsorgsförvaltningen i Trollhättans Stad har tagit fram en långsiktig plan för att arbeta med välfärdsteknik. I PDF:en nedan hittar du strategi och vision för arbetet. 

Strategi för välfärdsteknik

Så här arbetar vi med välfärdsteknik

Modell för pedagogiskt utvecklingsarbete

Omsorgsförvaltningen i Trollhättan har tagit fram en modell för pedagogiskt utvecklingsarbete som ska kunna användas både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Modellen utgår från det socialpedagogiska och rehabiliterande förhållningssättet och innehåller fem olika steg. Nedan hittar du en beskrivning av modellen, arbetsmaterial, tips på pedagogiska verktyg samt en webbutbildning.

Se filmen på youtube

Vägledning modell verksamhetsnivå

Vägledning modell individnivå

Arbetsmaterial modell

Pedagogiska verktyg