Från ”byt allt” till rätt åtgärd – nu summeras lärdomarna från CIRA 2.0
Vad händer om man börjar en renovering med frågan ”vad behöver faktiskt göras?” i stället för att utgå från att allt ska bytas? I projektet CIRA 2.0 har två allmännyttiga bostadsbolag testat ett mer cirkulärt och inkluderande sätt att renovera. Resultaten visar på både minskad klimatpåverkan, lägre kostnader och nya arbetssätt – och nu ska erfarenheterna spridas vidare.
Publicerad:
CIRA står för cirkulär och inkluderande renovering av allmännyttan. Under två år har Trollhättans stad tillsammans med Eidar, Trollhättans bostadsbolag, Lysekilsbostäder, IVL, RISE och Återbruksbyrån testat och vidareutvecklat CIRA-processen i två verkliga renoveringsprojekt.
Utgångspunkten är enkel men förändrar mycket: undersök först vad som faktiskt behöver göras. Ta vara på det som fortfarande fungerar. Och låt kunskap om byggnaden kombineras med erfarenheter och behov hos människorna som bor där.
– Vi behöver våga ifrågasätta invanda sätt att renovera. Projektet visar att de stora vinsterna inte bara finns i vilket nytt material vi väljer, utan i de åtgärder vi kan undvika helt genom att först förstå det faktiska behovet. Det är där cirkularitet och inkludering verkligen möts, säger Ingrid Lindkvist, projektledare för CIRA 2.0 på Trollhättans stad.
24 lägenheter – men inte 24 likadana behov
Hos Eidar i Upphärad var utgångspunkten ett renoveringsbehov som bland annat uppmärksammats genom felanmälningar om badrum. Genom en kombination av teknisk och inkluderande inventering, enkät och dialog med de boende bedömdes varje lägenhet individuellt.
Resultatet blev betydligt mer behovsstyrt än ett traditionellt renoveringsupplägg. Av 24 badrum bedömdes tre ha ett akut renoveringsbehov, tolv behövde följas upp och renoveras inom tre till fem år och nio behövde inte någon åtgärd i nuläget.
– För oss har en viktig lärdom varit att inte bestämma lösningen innan vi verkligen känner till behovet. När vi kombinerar vår kunskap om fastigheten med de boendes erfarenheter får vi ett mycket bättre underlag för att göra rätt åtgärd på rätt plats, säger Christian Andersson, fastighetschef på Eidar.
Funkisköken som inte behövde rivas ut
Hos Lysekilsbostäder i Brastad stod 29 lägenheter från 1960-talet inför ett omfattande stambyte. Den ursprungliga föreställningen om vad renoveringen skulle kräva förändrades när köken inventerades närmare.
Köksinredningarna visade sig vara robusta och i bättre skick än väntat. I en testlägenhet prövades demontering och återmontering, vilket visade att stommarna kunde behållas samtidigt som arbetshöjden anpassades till dagens standard. Resultatet blev att samtliga 29 köksinredningar kunde bevaras, målas och anpassas.
Efterkalkylen visar att det renoverade köket blev 23 procent billigare än ett jämförbart alternativ med helt nya kök. Klimatpåverkan blev samtidigt drygt 80 procent lägre – även när nya vitvaror räknas in.
– Vi ville hitta ett bättre sätt att ta hand om våra fastigheter, där vi utgår från vad som faktiskt behöver renoveras i stället för att automatiskt byta ut allt. I Brastad kunde vi både bevara sådant som de boende uppskattade och minska kostnader och klimatpåverkan. Det visar att det är värt att stanna upp och undersöka alternativen innan besluten är låsta, säger Micael Melin, fastighetschef på Lysekilsbostäder.
Pris för renoveringen i Brastad
Arbetet i Brastad har också uppmärksammats nationellt. Lysekilsbostäder har utsetts till vinnare av Allmännyttans bästa klimatinitiativ 2026 i kategorin små och medelstora bostadsbolag.
Tävlingen arrangeras av Sveriges Allmännytta och lyfter initiativ som bedöms utifrån bland annat resultat, innovationshöjd och möjlighet att inspirera andra.
– Det känns fantastiskt roligt att arbetet uppmärksammas. Men det viktigaste är att erfarenheterna kan inspirera fler att våga undersöka vad som går att bevara innan man bestämmer sig för att köpa nytt. Om vårt projekt kan bidra till den förflyttningen i fler bostadsbolag är det den största vinsten, säger Micael Melin.
Från två piloter till ett arbetssätt som fler kan använda
CIRA 2.0 bygger vidare på ett tidigare utvecklingsprojekt där en process för cirkulär och inkluderande renovering togs fram. I CIRA 2.0 har processen prövats och utvecklats i verkliga renoveringar.
Erfarenheterna handlar därför om mer än de två enskilda bostadsområdena. Projektet pekar bland annat på betydelsen av att:
- inventera och förstå behovet innan renoveringens omfattning låses
- kombinera teknisk kunskap med de boendes erfarenheter
- pröva och utveckla alternativ till utbyte
- få in cirkulära ambitioner i upphandling, ansvar och genomförande
- se förvaltning och uppföljning som en del av samma process.
Målet är att erfarenheterna ska kunna användas av fler bostadsbolag och bidra till att mer varsamma och behovsstyrda renoveringar blir en del av det ordinarie arbetssättet.
Digitalt seminarium den 2 december – öppet för alla
Vill du veta mer om hur arbetssättet fungerat i praktiken?
Den 2 december klockan 13.00–15.00 delar projektet med sig av resultat, erfarenheter och lärdomar från CIRA 2.0 vid ett digitalt seminarium. Du får bland annat höra mer om renoveringarna hos Eidar och Lysekilsbostäder, CIRA-processen och vad projektet lärt sig om klimat, ekonomi, boendedialog och organisation.
Seminariet är digitalt, kostnadsfritt och öppet för alla efter anmälan.
