”Det finns inget bättre jobb – men det betyder inte att allt är perfekt”

Vägen till hemtjänsten var långt ifrån självklar. I Bosnien drev Benijamina ett byggföretag och senare har hon bland annat studerat teknologi i Bosnien. Men det är i hemtjänsten hon har blivit kvar.

– Det finns inget bättre jobb. Jag tycker om friheten och glädjen i att möta omsorgstagarna.

”Jag är inte perfekt för alla”

Efter mer än 20 år i hemtjänsten återkommer Benijamina ofta till samma sak: hur vi pratar med varandra spelar roll. Både inom arbetsgruppen och i mötet med omsorgstagarna.

– Du kan säga samma sak på olika sätt och ibland behöver du motivera lite extra. Om en omsorgstagare behöver träna men inte vill, kan jag föreslå en dans i stället. Då går det ofta enklare, säger Benijamina.

För henne handlar det om att hitta ett sätt som fungerar för människan hon har framför sig. Det finns ingen metod som passar alla – och inte heller en medarbetare som passar alla.

– Vi som arbetar i hemtjänsten är inte perfekta för alla omsorgstagare. Jag är inte perfekt för alla. Vi behöver känna till varandras styrkor och svagheter för att kunna göra ett bra jobb för dem vi möter.

När pannkakor stod på önskelistan

Ett möte som har stannat kvar hos Benijamina är mötet med en kvinna som fick palliativ vård. Kvinnan åt inte särskilt mycket och en kväll frågade Benijamina vad hon skulle vilja ha till kvällsmat. Pannkakor.

Det fanns bara ett problem. Hemma hos Benijamina var det hennes man som brukade göra pannkakorna.

– Då gör vi det tillsammans, sa jag.

Och så blev det. Kvinnan åt pannkakorna och berättade sedan om dem för sin familj. Två veckor senare gick hon bort.

– Då kände jag att jag hade gjort vad jag kunnat för att hon skulle få ett fint avslut. Det lilla betyder så mycket.

Vill vara med och förändra

Att Benijamina tycker om sitt arbete betyder inte att hon tycker att allt fungerar perfekt. Tvärtom. Hon ser saker i hemtjänsten som hon vill vara med och förbättra.

– Planeringen och tiden för att ta sig mellan besöken behöver bli bättre.

Att säga vad som behöver förändras är för Benijamina en del av att stå på omsorgstagarens sida. För mitt i planering och restider finns det som får henne att fortsätta gå till jobbet: människorna hon möter.

– En gång fick jag höra några ord från anhöriga som jag aldrig glömmer: ”Om du inte hade funnits hade vår mamma inte velat leva.”

Det är där hon hittar betydelsen i sitt arbete – och anledningen till att hon efter mer än 20 år fortfarande säger att hon inte kan tänka sig ett bättre jobb.

Trollhättan blir bättre med Benijamina.