Främre raden: Jonas Sondal, Julia Jonasson Tolv, Sophia Kaså (Trollhättans stad), Anna-Maria Blixt, Anton Franker, Anna Wänblom (Eidar), Micael Melin . Övre raden: Elsa Vaara, Christina Johansson, Eleonor Olofsson
Ny modell för hållbar renovering testas i Trollhättan och Lysekil
Hur renoverar man ett bostadsområde på ett sätt som minskar klimatpåverkan, tar tillvara det som redan fungerar och samtidigt ger hyresgäster en bättre upplevelse av en renovering? Den frågan står i centrum för ett nytt projekt där en mer hållbar och inkluderande renoveringsmodell nu testas i bostadsområden i Trollhättan och Lysekil.
Publicerad:
Projektet kallas CIRA 2.0, där CIRA står för Cirkulär och Inkluderande Renovering av Allmännyttan. Modellen utvecklas och testas i samverkan mellan Trollhättans stad, AB Eidar, Lysekilsbostäder, forskare från IVL och RISE samt boende som bidrar med sina erfarenheter och perspektiv. Syftet är att hitta sätt att renovera mer varsamt, mer klimatsmart och med en tydligare inkludering av dem som bor i området.
– Vi behöver renovera, men vi behöver göra det på ett sätt som värnar både klimatet och hyresgästernas vardag. Genom att inkludera de boende tidigt kan vi fånga upp vad som uppskattas i boendet och hur renoveringen kan göras på ett bra sätt, säger Ingrid Lindkvist, projektledare på Trollhättans stad.
En ny typ av renovering – där bevarande och återbruk står i centrum
CIRA 2.0 bygger vidare på en förstudie som genomfördes 2022–2024. Då togs grunden fram till en renoveringsprocess som kombinerar cirkulära arbetssätt – som bevarande, återbruk och noggrann inventering – med metoder för att inkludera hyresgästerna inför och under renoveringen. Nu testas modellen i två verkliga projekt: ett i Upphärad i Trollhättan och ett i Brastad i Lysekil.
Arbetet innebär bland annat att:
- inventera alla lägenheter grundligt, och inte att anta att alla har samma behov
- fånga upp de boendes upplevelser, önskemål och prioriteringar inför en renovering
- ta tillvara det som fungerar istället för att byta ut i onödan
- använda cirkulära metoder och material för att minska klimatpåverkan
– Det här är en chans att visa hur cirkulära och inkluderande metoder kan bidra till mer varsamma och hållbara renoveringar. När bostadsbolag och boende arbetar tillsammans hittar vi lösningar som håller över tid, säger Sophia Kaså, projektkoordinator på Trollhättans stad.
En viktig pusselbit för ett mer hållbart bostadsbestånd
Trollhättans stad har höga klimatambitioner, och bygg- och fastighetssektorn står för drygt 20 procent av Sveriges totala klimatpåverkan. Det innebär att arbetssätt vid renovering spelar stor roll för de utsläppsminskningar som behöver ske kommande år.
CIRA 2.0 ska därför inte bara testa en metod – utan också visa hur den kan skalas upp och fungera i ordinarie renoveringsprojekt, utan projektmedel.
– För oss på Eidar är det oerhört värdefullt att få utveckla vår renoveringsprocess med stöd av forskare, experter och branschkollegor. Det är en viktig del i vårt omställningsarbete, säger Anna Wänblom, hållbarhetsstrateg på AB Eidar Trollhättans bostadsbolag.
Målet är att CIRA-processen ska bli en modell som fler kommuner och bostadsbolag i Sverige kan använda – särskilt i områden där upprustning behöver ske med omsorg och där ekonomin är pressad.
En mer hållbar renovering – för både människor och miljö
Renoveringar påverkar människors vardag, trygghet och upplevelse av sitt hem, inte minst under själva genomförandet. Därför är inkluderingen av hyresgästerna central i CIRA 2.0. Genom dialoger och inventeringar fångas de boendes behov och prioriteringar upp, vilket gör det möjligt att planera renoveringar som är mer träffsäkra och värnar om det som uppskattas i boendet.
CIRA 2.0 pågår till december 2026. När projektet avslutas sammanställs resultat i både forskningsrapporter och en praktisk guide som andra bostadsbolag och kommuner kan använda i sina renoveringsprocesser.
CIRA 2.0 finansieras av Formas inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande.