På bilden: till vänster flerbostadshus i Brastad som är en del i projektet och till höger bostäderna i Upphärad.
Inventeringen förändrade renoveringen – färre lägenheter rustas upp i CIRA-projektet
När 24 lägenheter i Upphärad och 29 i Brastad inventerades enligt CIRA-modellen blev resultatet något annat än en traditionell renovering. I Trollhättan ledde inventeringen till att den tänkta renoveringen delades upp under en längre period. I Brastad förändrades innehållet i renoveringen – kök, fönster och dörrar som tidigare skulle bytas ut kan i stället bevaras och rustas upp.
Publicerad:
Det är resultatet av projektet CIRA 2.0, där Trollhättans stad tillsammans med AB Eidar, Lysekilsbostäder, IVL och RISE testar en modell för cirkulär och inkluderande renovering i allmännyttan.
– Traditionellt utgår man ofta från att alla lägenheter i ett område har liknande behov. Men så ser det sällan ut i praktiken. När vi inventerar varje bostad och väger in fler parametrar får vi ett mer träffsäkert beslutsunderlag, säger Ingrid Lindkvist, projektledare på Trollhättans stad.
I Trollhättan: färre lägenheter renoveras direkt
Efter att samtliga 24 lägenheter i Upphärad inventerats konstaterades att statusen skiljde sig åt och att endast 3 badrum var i behov av omedelbar renovering. Resterande badrum kommer att inventeras igen inom 3-5 år för en ny bedömning.
I Brastad: från “byt allt” till bevara mer
I Brastad var den ursprungliga planen en traditionell ROT-renovering där kök och badrum skulle rivas och ersättas och alla fönster och dörrar bytas ut.
Inventeringen visade att samtliga kök kunde behållas. I stället för att bytas ut höjs standarden genom justeringar, exempelvis genom att köken anpassas till dagens arbetshöjd och kompletteras med ny utrustning. Hälften av fönstren kan repareras i stället för att bytas och dörrar målas och återbrukas.
Det innebär både lägre materialanvändning, minskad klimatpåverkan och nöjdare hyresgäster.
Två inventeringar – cirkulär och inkluderande
CIRA-modellen innebär att tekniska bedömningar med kunskap om material och de boendes perspektiv kombineras.
Den cirkulära inventeringen genomfördes av Återbruksbyrån. Varje lägenhets material och produkter analyserades för att identifiera vad som kunde bevaras, repareras eller återbrukas.
– Om man gör en tidig genomlysning av ett bostadsbestånd med fokus på bevarande och återbruk finns ofta stora miljö- och kostnadsbesparingar att göra, säger Anton Franker på Återbruksbyrån.
En preliminär beräkning visar att varje kök som inte byts ut sparar omkring 0,5 ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar ungefär 2 500 kilometer bilkörning. För varje badrum som inte behöver renoveras sparas omkring 0,6 ton.
Parallellt genomförde forskare från RISE en inkluderande inventering där de boende bjöds in till samtal om sin boendemiljö och sina behov inför renoveringen.
– Tiden som läggs på att lyssna på de boende och samla in deras erfarenheter ger ofta utdelning i form av ökad tillit, färre konflikter och smidigare renoveringsprocesser, säger Julia Jonasson Tolv och Elsa Vaara från RISE.
Inventeringen visade också att inställningen till renovering varierade. Vissa boende ville se större förbättringar, medan andra föredrog att förändringarna hölls på en mer begränsad nivå.
Ett förändrat arbetssätt
Bygg- och fastighetssektorn står för en stor andel av Sveriges klimatpåverkan. Att minska utsläppen från själva renoveringen är därför en viktig del av klimatomställningen. När fungerande material kan bevaras i stället för att bytas ut minskar inte bara klimatpåverkan från nya produkter – även avfallsmängder, transporter och emballage kan minska betydligt.
CIRA 2.0 visar att andra beslut kan fattas när varje lägenhet inventeras individuellt och när både cirkularitet och de boendes perspektiv vägs in från början.
Målet är att metoden ska kunna användas i ordinarie renoveringsprojekt och spridas till fler bostadsbolag i Sverige. Projektet pågår till december 2026 och finansieras av Formas inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande.
