Live Action

När Världen Stannade: Sextiotvå ekon i sextiotvå minuter

Denna utställning firar tjugoårsjubileet av Live Action genom att presentera sextiotvå performance-till-videoverk skapade under Covid-19-pandemin 2020 och 2021. Verken som skapades för, festivalens femtonde och sextonde upplaga, tillkom som ett svar på en global kris utan motstycke. De står idag som ett levande vittnesmål om konstnärlig uthållighet, motståndskraft och förvandling i en tid då närhet, resande och offentliga möten stannade av.

När pandemin slog till förberedde vi Live Action 15. Liksom de flesta blev vi överrumplade av virusets spridning och dess hastighet. Vi insåg snabbt att det inte var tillräckligt att skjuta upp eventet, men att det var tvungen att omforma festivalens format i sig. Vi såg det som ett måste att den förblev säker, hälsomedveten och tillgänglig. Samtidigt fick vi inte förlora performancekonstens kärna: mötet mellan konstnär och publik. Om detta möte inte längre kunde ske i ett fysiskt rum, måste det återskapas på skärmen.

Vi valde inte livestreaming, eftersom konstnären där sällan har någon kontroll över det visuella resultatet. Istället blickade vi tillbaka tv-konstens tidiga historia under 1960- och 70-talet. Pionjärer som Gerry Schum med sin banbrytande Fernsehgalerie och Jef Cornelis med sina nyskapande produktioner visade redan då hur performance och rörlig bild kunde smälta samman till något precist, tidsbaserat och offentligt. Deras insikt – att en viktig ledstjärna för oss, i vår tid präglad av sociala medier och nya digitala vanor.

För Live Action 15 (2020) och Live Action 16 (2021) bjöd vi därför in lika många kvinnliga som manliga konstnärer, och bad var och en att skapa ett sextiosekunders performance-till-video verk. Denna radikala koncentration öppnade konstnärliga möjligheter. Resultatet blev ett kalejdoskop av idéer, bilder och gester – en mångfald av röster och visioner som sträckte sig över generationer och kontinenter. Verk som inte försökte ersätta live performance. Men som hade ambition att översätta dess intensitet och mänsklighet till en form som kunde färdas genom digitala nätverk och träda in i hem, på skärmar och i människors vardag.

Att nu för första gången samla och visa alla dessa sextiotvå verk i en fysisk utställning är att framhäva en paradox i själva resan. Födda ur distans, isolering och försiktighet återvänder de nu till den gemensamma plats där performancekonsten alltid haft sin starkaste närvaro – det offentliga gallerirummet. De bär med sig det som alltid varit centralt för Live Action: övertygelsen att konst inte är en lyx, utan en nödvändig kraft i samhället. Konst som en opposition till hat, rasism och splittring, en yttring som förstärker vår mänsklighet, och som fungerar som en trigger – som får oss att tänka, känna och fortsätta ifrågasätta långt efter själva mötet.

Att fira tjugo år av Live Action är ytterst en berättelse om uthållighet. Från små publika interventioner till stora internationella samarbeten, från öppna torg till museisalar, har festivalen ständigt sökt utforska hur och var performancekonst kan möta människor. Mitt under en global pandemi fann denna utforskning nytt liv på skärmen. Idag, när vi markerar jubileet, hedrar vi både de konstnärer som antog denna utmaning och performancekonstens egen okuvliga anda: dess förmåga att anpassa sig, bestå och fortsätta omforma våra gemensamma och privata verkligheter.

Jonas Stampe, curator