En svarvit bild från fallområdet 1961 Fallens dag vid Oskarsbron1961. (Foto från Innovatums bildarkiv)

Premiären Fallens dag 15 juli 1959

Det hela startade egentligen redan våren 1958 när Vattenfall, vid Kristi Himmelsfärdsdag, gjorde ett stort fallpåsläpp på grund av att Vänerns vattenbestånd var mycket högt. Det här var något man gjorde då och då vid behov.

Enhet Kultur och fritid Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan 0520-49 50 00 Kultur och fritid

Nära fallen bodde turistintendenten vid Turistföreningen Trollhättan, Gösta Vogel-Rödin som tidigare arbetat på Turistföreningen i Stockholm men flyttat med sin familj till Trollhättan 1954.

Gösta tyckte det var ett otroligt skådespel och såg också att de väldiga vattenmassorna som störtade ner, 900 kubikmeter i sekunden, drog en mängd åskådare och han slogs av tanken att detta kanske skulle kunna  bli ett verkligt turistevenemang.

Gösta Vogel Rödin_Fallens dag 1960.jpg
Gösta Vogel-Rödin 1960, turistintendent vid Turistföreningen Trollhättan och mannen bakom Fallens Dag. (Foto från Innovatums bildarkiv)

Inspirerad av detta men även av Trollhättans egen ”världsutställning”: ”Bygden vid älven” som var en industriutställning anordnad av Trollhättans Industri- och Hantverksförening och som hade hållits under fyra sommarveckor 1949 lade Gösta fram sin idé för styrelsen i turistföreningen, där även John-Erik Granlund och Wille Hansson ingick, och efter lite diskussioner beslutade man att det faktiskt verkade vara en utmärkt idé att göra trollhättefallen till en större turistattraktion.

Nästa steg blev att få Vattenfall, där Ragnar Hartelius var byrådirektör, att tända på förslaget men även de var lite tveksamma i början.

Kunde verkligen fallen räcka som turistattraktion? Borde man inte ordna med lindans över fallfåran eller något liknande för att få till lite mer dramatik. Därav blev dock intet och även Vattenfall insåg att Trollhättefallens Dag var en briljant idé.

Förberedelserna startade

”Vi hade ganska begränsade medel att röra oss med. Jag minns att jag själv drog fram ett hundratal stenciler som vi skickade ut till massmedia och vi skrev massor av brev och skickade till 75 olika tidningar i Sverige och även i Danmark och vi fick både tidningar, radio och TV att bli intresserade.

Målsättningen var att naturens krafter skulle få spela fritt och att arrangemanget inte skulle ha några starkt kommersiella inslag i närheten av fallen.” berättade Gösta Vogel-Rödin i en intervju som gjordes av Bengt Lindström 1976. (TT 17/7 1976)

Gösta, som var en idéspruta av stora mått blev senare turistchef för hela Västergötland, stationerad i Skövde, och drog bland annat igång verksamheten på Läckö slott .

Premiären 15 juli

Onsdagen 15 juli 1959 skedde premiären för Fallens Dag som var en rätt blygsam historia om man jämför med hur Fallens Dagar ser ut idag. Man ska ha i minnet att detta var innan TV var allmän egendom och det var ljusår kvar till dagens oändliga internetutbud. Anordnades det något på den tiden gick ofta folk ”man ur huse” för att besöka en tillställning.

Fallens dag 1959 affisch Vogel-Rödin.jpg
Originalskiss till Fallens Dagsaffisch. Okänd konstnär. Bilden från Göran Vogel-Rödins samling.

Nåväl. Åter till 1959 och programmet den där onsdagseftermiddagen:

Programmet

Ett antal fyrtio minuter långa fallpåsläpp (mängden vatten som släpptes ut motsvarade cirka 700 badkar i sekunden, alltså cirka 400 kubikmeter per sekund) kompletterat med bygdespelet ”Malögakungens bröllop” på friluftsteatern vid forngården, folkdansuppvisning av folkdanslaget Troll-Ringen vid Oscarsbron och SAAB som visade sina nya bilmodeller herrgårdsvagnen Saab 95 samt Saab 93 vid Hojums kraftstation. Förutom det kunde man beskåda slussarna och kraftverken.

Dagen avrundades med Varieté International i Folkets Park.

Ett trettiotal speciella värdinnor och guider, som bland annat delade ut broschyrer och stod till förfogande med allehanda upplysningar, hälsade resenärer välkomna till Trollhättan vid järnvägsstationen och andra strategiska ställen.

Succé!

Att första Fallens Dag blev succé kan man lugnt säga. Faktiskt betydligt större än arrangörerna själva väntat sig.

Allt stämde: Vädret var perfekt och tillströmningen av besökare stor. Över 30 000 blev slutfacit med cirka 1 000 personer enbart från Göteborg varifrån SJ ordnat speciella lågprisresor.

De flesta besökare kom i bil givetvis och bil- och parkeringsköerna var både långa och många. Cirka 10 000 bilar räknade man med hade besökt Trollhättan när dagen var slut.

Dagen efter skrev Trollhättans Tidning:

Ett verkligt fascinerande skådespel. Man kan inte annat än lyfta på hatten och buga djupt för de som styr och ställer i Turistföreningen Trollhättan med herrar Gösta Vogel-Rödin och Wille Hansson i spetsen för deras utmärkta idé med en Fallens Dag och samtidigt sända en tacksamhetens tanke till Vattenfall, som gick med på att visa grannlåten

Det råder ingen tvekan om att Fallens Dag blev den verkliga succén. Succé hade man väl så smått räknat med att det skulle bli, men succén svämmade så att säga över alla bredder. Och det var en glad Gösta Vogel-Rödin, som kom upp på TT-redaktionen i går kväll. Det undrar man inte på. (Signaturen Flor, TT 16/7 1959)

Jag har talat med några som är gamla nog att ha varit med den där första Fallens Dag och det lustiga är att många inte alls befann sig i stan just då. Det var ju mitt i storsemestern och många trollhättebor var i sina stugor, vid stranden eller någon annanstans. Möjligen var det en av invändningarna som vissa hade mot att anordna en Fallens Dag.

Det har ofta sagts att Trollhättans invånare inte går på Fallens Dagar utan att det mest är turister utifrån som besöker stan då. Möjligen en sanning, åtminstone innan öltälten introducerades.

Hur som helst, en av besökarna på premiärdagen var Gunvor Olsson, numera boende i Vänersborg, som flyttat till Trollhättan 1958:

-Det jag minns bäst var överkonstapel Nils Henningzon som alla i Trollhättan kände till. Det fanns ju inte så många poliser i stan på den tiden. Det var han som svarade för ordningen och hjälpte folk tillrätta. Han berättade även om fallens historia och varnade besökarna för att gå för nära de farliga kanterna.

Jag har för mig att solen sken och att det inte var någon trängsel. Så även om det var trettio tusen personer där så upplevde i alla fall inte jag att det var så där oerhört mycket folk. Jag rörde mig mest vid gräsplätten mellan Oscarsbron och Strömkarlsbron och där var det väl en del människor men inte så många, tyckte jag. Fast det är klart, det är ju ett ganska stort område och så kom väl inte alla dit på en gång

-Men det är ju hemskt att behöva säga det men jag tänkte när dom släppte på vattnet att: ”Det här är väl inget speciellt”.

För jag hade ju varit och sett fallen flera gånger tidigare och tittat på detta fantastiska vatten men det är ju så att de första gångerna man ser någonting är det som mest imponerande.

Däremot gick jag inte därifrån och var besviken eller något sådant för jag var ju bara där för att titta på just vattenfallet och hade inga förväntningar på att det skulle vara så märkvärdigt.

Bildkavalkad

Det borde egentligen finnas hur mycket pressbilder som helst från premiären av Fallens Dag men så är det tyvärr inte. Visst finns det många bilder från evenemanget genom åren men inte en enda från just 1959 fanns i bildarkivet.

De bilder som finns är tagna 1960 och 1961 men visar ändå mycket bra hur det såg ut det första året. Bilderna från tidningsreportaget dagen efter är skannade direkt från Trollhättans Tidning och bjuder på tidsenlig patina plus originalbildtexterna.

Skribent: Per-Åke Qvick

Scannad bild TT Fallens dag 1959.jpgVägen mellan Klaffbron och Hojumstation var välfylld med bilar i går, vilket med all tydlighet framgår av bilden.

Scannad bild1 TT Fallens dag 1959.jpgHär gör Troll-Ringens folkdansare en magnifik uppvisning i hur det går till att dansa slängpolka.

Scannad bild2 TT Fallens dag 1959.jpgMassor av människor trängdes, som framgår av bilden, på Kung Oscarsbron med Hojumstationen i förgrunden. Den synen upprepades så gott som hela dagen.

Scannad bild3 TT Fallens dag 1959.jpgEn bild från ingången till Hojumstationen. Där demonstrerade också Saab bilar och de lockade många besökare.

Fotograf: Signaturen ”Skuta”, Text troligen signaturen Flor (TT 16 juli 1959).

Senast granskad 2019-06-18 av Jenny Persson