Carolina sörjer inte glasblåsardrömmen
Den stora drömmen var att bli glasblåsare, eller journalist. Nu arbetar Carolina Kristell som samordnare för Introduktionscentrum och Medborgarservice. – Jag sörjer inte glasblåsardrömmen. Hade jag bara fått testa en gång så hade jag säkert varit nöjd. När det gäller journalistyrket handlar det om att kunna få bidra med något gott till samhället, det tycker jag att jag får göra i min roll, säger hon.
Med bestämda steg klev åttondeklassaren Carolina Kristell in på SYO-konsulentens kontor och berättade att hon ville bli glasblåsare.
– Jag tyckte att det verkade väldigt spännande! Jag gillar att vara kreativ, och sättet att få skapa något, där mjukt material blir något annat lockade verkligen. Men SYO-konsulenten tyckte inte att det var en så bra idé. Det kändes lite tungt, så hon dödade den drömmen lite, minns Carolina Kristell och skrattar åt minnet.
Den andra drömmen, som nästan var lika stark, var att bli journalist.
– Jag har alltid gillat att skriva och är intresserad av både samhälle och sport.
Provade sig fram
Men det blev inte journalistbanan heller för Carolina. Hon läste samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet och prövade sig fram genom diverse yrken: elevassistent, telefonförsäljare och handläggare på Skatteverket. För att nämna några.
Yrkesvägen tog en mer fastare kursriktning när hon läste en KY-utbildning inom reklam och marknadsföring följt av studier i Kommunikationsvetenskap.
Det ledde så småningom till en tjänst som produktionsledare på ICA-reklam i Kungälv, där hon arbetade i åtta år. Men det var fortfarande något som saknades.
– Jag kände att jag ville arbeta mer med människor, och ville engagera mig mer i samhällsfrågor, säger Carolina och berättar att hon som mammaledig 2015 engagerade sig när Ale kommun öppnade ett HVB-hem ganska nära hennes hem.
– Vi besökte det och jag frågade ”vad behöver ni hjälp med?” Kommunen ville starta ett språkcafé, och frågade om jag kunde hålla i det? Det ville jag, och snart blev jag också engagerad i människorna där. Vår familj började umgås med dem, vi bjöd hem dem, åkte pulka, spelade brännboll och så vidare.
Tvekade inte
Väl tillbaka på jobbet efter mammaledigheten kände Carolina att hon saknade kontakten med människorna som hon fått via språkcafét, och när projektledaren från Ale kommun hörde av sig 2016 och frågade om Carolina ville arbeta som integrationskoordinator på projektbasis i kommunen tvekade hon inte.
– Det finns ett stort behov för nyanlända att träffa svenskar, de möts inte på naturlig väg. Därför behövs det forum för det. Och jobbet var fantastiskt roligt!
Tyvärr tillät inte ekonomin i Ale kommun en fortsättning, istället togs det över av Svenska kyrkan, dit Carolina också följde med. Sedan dröjde det dock inte länge förrän hon såg annonsen från Trollhättans Stad, som sökte en samordnare för Introduktionscentrum och projektledare för pilotprojektet Vägen vidare (som nu är en del i ALL IN).
– Det kändes fantastiskt! Att få arbeta dels med samhällsorientering, dels med arbetsmarknadsprojekt som riktar sig till utrikesfödda kvinnor verkade jätteroligt.
Carolinas fick tjänsten och i augusti 2018 började hon i Trollhättans Stad. En kort tid efter det utökades samordningsrollen till att även omfatta Medborgarservice.
– Jag trivs jättebra! Det är fantastiskt roligt att få jobba tillsammans med människor. Det är ett samspel, man pratar med varandra, lär av varandra och ser utvecklingen och den resan som människor gör, både språkligt och blir en del av samhället.
Hur kan en arbetsdag se ut?
– Första delen av arbetsdagen arbetar jag med deltagarna på Vägen vidare. Efter lunch tar jag på mig samordnarhatten, och just nu planerar jag vårterminen och bokar in föreläsningar. Sedan kan jag sätta mig och titta på statistiken för Medborgarservice, hur många besökare vi har och så vidare. Jag gillar kombinationen, att få båda delarna – och det är så roligt att få arbeta med utveckling.
Superbra trivs hon också med sina kollegor.
– Jag fick så bra introduktion av min chef och jag kände mig så välkommen! Kollegorna är fantastiska, vilket är jätteviktigt. Vi är ett litet gäng, det är prestigelöst och vi hjälps åt.
I dag sörjer hon alltså varken glasblåsar- eller journalistdrömmen. Och den sistnämnda är hon ju faktiskt ganska nära varje dag, att bidra med något gott till samhället när hon lotsar in nya svenska medborgare.
– Det är så viktigt att poängtera att vi alla är människor, och inte så olika när det kommer till kritan. Alla människor har behov av att äta, sova och känna sig trygga. Det är det som jag vill bidra med under den tid jag har, att vi får ett gott samhälle.
Fakta
I Trollhättans Stad finns cirka 340 olika yrkestitlar. Vi beskriver några av dem här – och låter dig möta medarbetaren bakom yrket.