Amanda om elevledda utvecklingssamtal

Amanda Ragnarsson arbetar som lärare för åk 4-6 på Lyrfågelskolan. I denna krönikan berättar hon om hur hon på olika sätt arbetar med förberedelser inför utvecklingssamtal med eleverna, och skapar en medvetenhet kring lärprocessen tidigt.

Enhet Utbildningsförvaltningen Gärdhemsvägen 9 461 84 Trollhättan 0520-49 50 00 Utbildningsförvaltningen

”Amanda, det här gick bättre än vad jag trodde. Dessutom var det kul”. En av många(!) positiva reaktioner jag fått av mina elever när de genomfört sina utvecklingssamtal. Under de fem år jag arbetat med elevledda utvecklingssamtal har jag aldrig slutat att förvånas, eleverna levererar och delger unika tankar kring deras egen lärprocess i skolan, vilket hjälper både dem själva men även mig som lärare att utvecklas.

Vägledning, det behöver vi alla när vi står inför nya utmaningar. Därför är förberedelserna inför samtalet otroligt viktiga att avsätta tid för i elevernas arbete. Det innebär att inför samtalsperioden krävs det ”extra extra” planering av mig som lärare. Jag har tillsammans med min mentorsklass två förberedelseveckor där innehållet ser ut på följande sätt:

Gemensamma förberedelser:

 

Diskussion av förmågor

Ju tidigare, desto bättre men det är aldrig försent att ge barnen kännedom om de olika förmågorna vi arbetar med i skolan, här är även den värdegrundade förmågan viktig att få med. Det finns en del bra underlag på nätet att hämta idag, bara att skriva ut och delge eleverna när man diskuterar förmågorna tillsammans med dem. Det räcker alltså inte med att enbart ha dem uppsatta på väggen! Ibland har det visat sig i mina elevgrupper att förmågorna har varit svåra att förstå sig på, då har jag valt att återgå till dessa efter mina ämnesutvärderingar som är nästa steg i förberedelseprocessen.

Ämnesutvärderingar

Vi gör gemensamma tankekartor utifrån enkla frågeställningar kring de olika ämnena. Det vi antecknar är vilka arbetsområden vi arbetat med, hur vi arbetat samt vad vi övat på/lärt oss. För att få delaktighet och en levande diskussion hos eleverna använder jag mig av EPA-metoden (ensam, par, alla). I genomförandet av dessa ämnesutvärderingar återkopplar jag till vår tidigare diskussion kring de olika förmågorna, detta för att synliggöra dessa på ett konkret sätt i skolarbeten som eleverna känner igen sig i. Ett bra sätt är att dela in eleverna i par/små grupper, tilldela ett arbetsområde som finns med i den gemensamma tankekartan och låta gruppen komma fram till vilken eller vilka förmågor vi arbetat med vid det aktuella arbetsområdet. Nu har eleverna satt igång tankarna kring skolarbetet och det är dags att diskutera vad de faktiskt tycker är relevant att ta upp på sitt utvecklingssamtal!

Diskussion av relevant innehåll

Samtalsunderlaget för eleverna är en powerpointpresentation där en färdig mall finns utformad. När jag visar upp presentationen för klassen finns redan ett innehåll relaterat till barnens skolarbete. Eleverna får tycka till om något ska tas bort eller läggas till. Även jag som lärare går in med mina tankar kring innehållet och förklarar/motiverar vilken betydelse en viss frågeställning kan ha under samtalet. Innehållet i presentationen kan alltså komma att variera varje termin, beroende på vad man lagt stor vikt vid under föregående samtal men även elevernas mognad. Utifrån min och elevernas gemensamma diskussion uppdaterar jag presentationen innan jag delar den med dem via Google Drive.

Enskilda förberedelser 

Fylla i underlaget för samtalet

Presentationen ska nu eleverna enskilt gå in och arbeta med, denna visas nämligen upp via projektorn vid samtalet. Förutom att beskriva sina styrkor i skolarbetet, göra en självskattning vad gäller arbetsro, trivsel och trygghet samt bestämma ett skolarbete att visa upp under samtalet lägger de även ner tid på ”Min stege”. I arbetet med stegen tar eleverna hjälp av våra tidigare diskussioner kring förmågor och ämnesutvärderingarna, då de gör en självskattning i hur de tror att de ligger till i de olika ämnena. I samband med detta ska även eleverna fundera och reflektera kring vad hen kan göra för att nå högre men även hur undervisande lärare kan hjälpa till. Det är även här de nya utvecklingsmålen formuleras. När eleven vid utvecklingssamtalet presenterar sin stege tar jag fram en ifylld omdömesblankett där vi då kan jämföra elevens upplevelse med lärarnas bedömning av barnets kunskaper.

Inbjudan

Varje elev gör en personlig inbjudan till sitt utvecklingssamtal.

Övningstillfällen

Eleverna ska känna sig väl förberedda och trygga när de kommer till sina samtal. Därför behövs även tid avsättas för att öva. Oftast föredrar eleverna att öva tillsammans med en kamrat, jag har kunnat iaktta hur de inspirerar och tar efter varandra och ger varandra idéer. 

Genomförande 

Till samtalen kommer sedan förberedda (och ibland lite nervösa) elever tillsammans med förhoppningsvis nyfikna föräldrar. Ett samtal brukar pågå cirka 30 – 45 minuter. Det är hela tiden en trepartsdialog då både jag som lärare men även barnens föräldrar funderar kring något eller ställer följdfrågor.


Jag vill avsluta med att nämna fyra positiva effekter jag sett under åren med elevledda utvecklingssamtal:

  • Barnen får träna sig i/lära sig att reflektera och föra resonemang kring sitt egna lärande.
  • De blir även medvetna om sina styrkor och hur de kan utnyttja dessa.- Det ger mig som lärare stöd i mitt formativa förhållningssätt.
  • Vårdnadshavare får lyssna till den individ de är där för, deras barn, som med egna ord berättar om hur de upplever skolarbetet och sin lärprocess.
  • Den fjärde och kanske den viktigaste positiva effekten, är att de elevledda utvecklingssamtalen upplevs lustfyllda då de sker i positiv anda. Känslan av att ha planerat och genomfört ett samtal stärker elevernas självförtroende. Detta har stor betydelse för barnens fortsatta lärande och utveckling i skolan!
Senast granskad: 2017-11-09 | av: Elin Sjöberg
Tipsa en vän
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)