Hinner snigeln fly från skräphäxan?

På Lyckans förskola blir lärandet ett Äventyr. Barnen går på upptäcksfärd i sin omgivning och får kunskaper om sig själva och världen. I rollspelsäventyret får barnen hjälpa djuren att besegra den elaka häxan Skräpahiaria.

Enhet Utbildningsförvaltningen Gärdhemsvägen 9 461 84 Trollhättan 0520-49 50 00 Utbildningsförvaltningen

Skräphäxan är en del i ett medvetet pedagogiskt arbetssätt där barnen lär sig om miljö, kretslopp och ekologi på ett spännande och lekfullt sätt. Metoden kallas Äventyrspedagogik och utgår från sagoäventyr på olika teman.

En grupp dagisbarn med reflexvästar går på en skogsstig. I ett sagoäventyr får barnen delta aktivt i sagan, med hela kroppen och alla sinnen. Det är pedagogerna som själva skriver äventyren, ibland med karaktärer som barnen känner igen.

Sagoäventyret består av tre delar: en förberedelsedel där barnen förbereder sig genom att arbeta med temat, träna samarbete och andra saker som de behöver kunna för att klara uppdraget, en äventyrsdel med ett uppdrag som genomförs i sagoskogen, där barnen råkar ut för spännande saker,


Sagoäventyret slutar alltid med att det goda segrar. När uppdraget är slutfört och det onda besegrats, sätter man punkt för äventyret och markerar tydligt att nu lämnar man fantasins värld och kliver tillbaka in i verkligheten.

Syftet med sagoäventyret är att ge barnen spännande upplevelser som engagerar dem. Samtidigt lär sig barnen mer om sig själva, och tränar på att samarbeta i grupp och att använda sin fantasi.

Arbetssättet

En barnhand med grå fingervante. I handen ligger tre gröna klöverblad.

Första gången som gruppen ska arbeta med ett sagoäventyr berättar pedagogerna för barnen att de kommer att få vara med om ett äventyr som kan liknas vid en spännande film, bok eller dataspel, men att de själva att få delta. Temaarbetet inleds och barnen arbetar med dekunskapsområden/teman som behandlas i sagoäventyret.

Barnen får lyssna till den inledande berättelsen som skall väcka deras intresse och skapa förväntningar inför det kommande äventyret. Den ska ge huvuddragen i storyn och beskriva uppdraget. Berättelsen kan förmedlas av en person, eller genom ett brev.

Innan gruppen får ge sig i kast med uppdraget måste de förbereda sig på olika sätt.Samarbetsträning ingår alltid i förberedelsearbetet och sker i form av kamratövningar som är utmanande på ett sådant sätt att alla måste vara delaktiga och hjälpa till.

Uppdraget/äventyret är den stora drivkraften i äventyret. Det är nu barnen ska visa att de förberett sig väl och att de klarar uppgiften.

En tunnel där man ser barn krypa på huk. Grupperna genomför äventyret med en vuxen ledare. När uppdraget är slutfört och det onda har besegrats sätter man punkt för äventyret, och markerar tydligt att nu lämnar man fantasins värld och kliver tillbaka in i verkligheten.

Sedan återstår att reflektera över sina upplevelser från äventyret. Man blickar tillbaka på det som hänt, på sin egen insats. Genom att prata, diskutera, rita, måla, dramatisera och skriva, ger barnen uttryck för sina upplevelser.

Beprövad erfarenhet och vetenskaplighet

Arbetssättet baseras på långvarig erfarenhet av praktiskt arbete med barn, ungdomar och vuxna, och pedagogiska teorier och forskning, framförallt på den pedagogiska tillämpningen av den senaste hjärnforskningen, så kallad neuropedagogik. Universitetskanslersämbetet har granskat kursen och bedömt att den vilar på vetenskaplig grund.

Porträtt av pedagogerna Annelie och Metan. De står i ett vinterlandskap och håller armen om varandras axlar. De är glada. Bildtext: Äventyrspedagogerna Anneli Staaf och Metan Nyberg från Lyckans förskola.

Senast granskad: 2014-11-06 | av: Elin Sjöberg
Tipsa en vän
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)