Ungdomsgruppen
Ungdomsgruppens arbete är inriktat på ungdomar mellan 13-20 år. Arbetet består främst av utredningsarbete och uppföljning av insatser och styrs av ”Socialtjänstlagen” (SoL) och ”Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga” (LVU).
Polis, sjukvård, skola och övriga som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att anmäla om de tror att en ungdom far illa på något sätt. När vi får en anmälan om oro för en ungdom är vi skyldiga att ta reda på hur ungdomen har det. Vi kontaktar föräldrarna, berättar om anmälan och lyssnar på ungdomens och familjens tankar om den. Vi försöker tillsammans hitta lösningar i familjens livssituation.
Om socialsekreteraren bedömer att det behövs ytterligare kartläggning av familjens resurser och svårigheter så fattar enhetschefen beslut om att inleda utredning.
Vad är en utredning?
Utredningen är en beskrivning av familjen med fokus på den enskilda ungdomen som utreds. Socialsekreteraren kartlägger ungdomens behov utifrån de sju mest centrala livsområdena:
- hälsa
- utbildning
- känslo- och beteendemässig utveckling
- identitet
- familj och sociala relationer
- socialt uppträdande
- förmåga att klara sig själv.
Kan socialtjänsten genomföra åtgärder, exempelvis placera barn, mot föräldrars vilja?
Det är socialtjänstens skyldighet att ingripa till en ungdoms skydd. Om vi bedömer att ungdomens behov av skydd och stöd inte tillgodoses av föräldrarna och att ungdomen behöver få stöd/vård från samhället, trots att föräldrarna inte vill, är vi skyldiga att vända oss till Länsrätten och föreslå att ungdomen bör bo någon annanstans.
Det finns ungdomar som far så illa att vi inte kan vänta på Länsrättens beslut utan omedelbart måste omhänderta dem. Länsrätten prövar dessa beslut i efterskott.
Hur lång tid tar en utredning?
Genomsnittlig tid för en utredning är tre till max fyra månader.
Vilken hjälp kan bli aktuell?
Socialsekreteraren försöker att tillsammans med familjerna skräddarsy insatser som matchar varje familjs behov och önskemål. Exempel på insatser är:
Samtal med familjen om deras mål och vägen dit.
- Nätverksmöte.
- Kontaktperson/familj.
- Samtalskontakt.
- ART (ilskekontrollkurs för ungdomar, vuxna och familjer).
- Familjearbete.
- Alkohol- och drogrådgivning.
- Samverkan med andra myndigheter såsom skola och Barn- och ungdomspsykiatrin.
- Placeringar av olika slag, exempelvis familjehem.