Ekonomi

Var kommer kommunens pengar ifrån

Kommunalskatt

Trollhättans stad har intäkter på ca 3,2 miljarder per år. Den störta inkomstkällan är kommunalskatten som står för ca 62 % av intäkterna eller cirka 2 miljarder. I de gemensamma inkomsterna ingår även den kommunala fastighetsavgiften ca 82 mkr eller 2,5 % av intäkterna.

Generella statsbidrag och utjämning

14 % eller 0,4 miljarder, är kostnadsutjämning och inkomstutjämningsbidrag. Den inomkommunala utjämningen fås eller betalas för att utjämna olikheter mellan kommuner. Utjämningen avser att ge alla kommuner samma förutsättningar för att bedriva sin verksamhet.

Specialdestinerade bidrag

7 %, eller 0,2 miljarder, är specialdestinerade bidrag. T ex bidrag för maxtaxa inom barnomsorgen.

Verksamhetsintäkter

12 % av stadens intäkter, ca 0,4 miljarder, är avgifter och taxor för olika tjänster. Exempel barnomsorg, äldreomsorg och renhållning.

Så används dina skattepengar

Dina skattepengar används till en mängd olika verksamheter inom staden.

Av stadens kostnader går 42 % till utbildning och förskoleverksamhet. Vård av äldre och funktionshindrade tar 28 % av kostnaden i anspråk. Försörjningsstöd, individ och familjeomsorg och arbetsmarknadsåtgärder svarar för drygt 10 %

Stadens ekonomi

Syftet med kommunalverksamhet skiljer sig från syftet med privat företagande. När det gäller privat verksamhet är vinsten målet medan kommunernas syfte är att bedriva verksamhet.

Enligt kommunallagen ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det finns ett lagstadgat balanskrav som innebär att kostnaderna inte får vara större än intäkterna.

En grundprincip är att en generation inte ska förbruka vad en tidigare generation skapat och kostnaderna får inte övervältras på kommande generationer utan varje generation skall bära sina kostnader.

Varför behöver kommunen ha ett resultat där intäkterna är större än kostnaderna?

Balanskravet (nollresultatet) ska ses som en miniminivå. Med ett nollresultat har kommunen inte täckt in alla kostnader, nollresultat innebär att förmögenheten krymper.

Motiv till överskott:

• Överskottet skall användas för att finansiera del av investeringar. Nya investeringar är normalt dyrare beroende på inflation och på att teknik och krav avancerat. Överskottet måste till för att täcka fördyringen. T ex om kommunen behöver ersätta en gammal skola som byggdes för 50 år sedan, kostar det mycket mer nu än för 50 år sen. För att kommunen ska ha råd att bygga den nya skolan behövs att man under de 50 åren täckt in den fördyringen med vinster. 
   
• Kommunerna pensionsredovisning är lite besynnerlig. Pensionsrätt som är intjänad för 1998 har inte kostnadsförts. När dessa pensioner ska börja betalas ut till de stora 40-talistkullarna kommer denna kostnad att öka. Under en lång tid kommer kommunen att ha betydande kostnad för detta. För att inte skjuta över kostnader på framtida skattebetalare behöver kommunen bygga upp en reserv för detta. Pensionsintjänandet fr o m 1998 belastar däremot resultatet varje år.
    Reserv för oförutsedda kostnader. T ex högre löneökning än beräknat i avtalsrörelsen innebär stora kostnader för en kommun, lägre skatteintäkter i en lågkonjunktur.

Kommunens (Stadens) ekonomiska mål under mandatperioden:

• Staden skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans.
   
• Den kommunala utdebiteringen (skatten) ska vara oförändrad.
   
• Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag.
   
• Skattekvot: Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag skall öka.
   
• Soliditeten (Det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna) skall öka.
   
• Kommunens låneskuld skall uppgå till högst 150 mkr.
   
• Resultatet ska i genomsnitt vara minst 25 mkr per år (1 %) under mandatperioden.